För tidigt födda bildar inte familj i samma utsträckning som individer som fötts efter fullgången graviditet, och de avslutar heller inte sina studier i samma utsträckning. Dessa oväntade och kontroversiella rön presenteras av en norsk forskargrupp i tidskriften New England Journal of Medicine.

Författarna har utgått från nationella register och inkluderat data från drygt 900000 norrmän födda under perioden 1967–1983. Av dessa föddes runt 44000 prematurt, vilket definierats som före graviditetsvecka 37, medan övriga föddes efter eller under vecka 37. Endast barn där man inte noterat någon utvecklingsstörning vid födseln har inkluderats. Forskarna har sedan samlat in medicinska och sociala data från 2003, då individerna alltså var mellan 20 och 36 år gamla. Uppgifter har inkluderats om bla äktenskap, barn, arbete och lön men också om exempelvis mental retardering och CP-skada. Bland de mycket tidigt födda var dödligheten hög; som exempel kan nämnas att bland de barn som föddes före eller under vecka 27 nådde knappt 20 procent vuxen ålder.
Det visade sig att förekomst av CP-skada var betydligt högre bland prematurt födda. Prevalensen var 0,1 procent för dem som fötts efter/under vecka 37. Det ska jämföras med gruppen födda mellan vecka 23 och 27, där förekomsten var 9,1 procent. Även för mental retardering noterades stora skillnader, med en prevalens på 0,4 procent bland dem som fötts efter/under vecka 37 tid jämfört med 4,4 procent för individer födda mellan graviditetsveckorna 23 och 27.
Därtill noterades skillnader även vad gäller sociala aspekter. Resultaten visar att bland de individer som fötts under vecka 23–27 var sannolikheten att de avslutat gymnasiet 10 procent mindre än för dem som fötts efter fullgången graviditet. Sannolikheten att individen blivit förälder var 20 procent mindre bland mycket tidigt födda (vecka 23–27), medan sannolikheten att individen var höginkomsttagare också var 20 procent mindre bland mycket tidigt födda än bland dem som fötts efter fullgångna graviditeter.
I fråga om eventuell anställning/arbetslöshet och kriminell belastning noterades dock inte någon statistiskt säkerställd skillnad mellan de prematurt födda och dem som fötts efter fullgången graviditet. Författarna konstaterar att prematur födsel kan leda till såväl medicinska som sociala konsekvenser.

Medicinska landvinningar har bidragit till att allt fler barn överlever prematur förlossning. Vilka långtgående konsekvenser detta kan få i termer av sociala aspekter är ett fält som man först nu börjar kunna forska på, givet att de individer som fötts för tidigt måste nå vuxen ålder för att man ska kunna göra studier, skriver författarna, som hoppas få se fler undersökningar inom området i framtiden. Flera studier har nyligen publicerats inom fältet; bla har det visats att för tidigt födda löper ökad risk att drabbas av autism. De noterade sambanden till trots betonar författarna till den aktuella studien att de flesta prematurt födda växer upp till ett normalt liv, socialt såväl som medicinskt.