Röntgen under pågående operation av de djupa gallvägarna, peroperativ kolangiografi, används ofta vid gallstenskirurgi för att diagnostisera stenar i de djupa gallvägarna. Stenar i dessa kan ge såväl bukspottkörtelinflammation och gulsot som kvarstående gallstensanfall även sedan gallblåsan opererats bort. Trots att metoden är utbredd har det saknats större studier som visat hur tillförlitlig metoden är för att påvisa stenar i de djupa gallvägarna.

Under en treårsperiod genomfördes därför i Uppsala län en studie på samtliga patienter vars gallblåsor opererats bort för att undersöka hur ofta stenar som sågs på kolangiografin verkligen kunde återfinnas när man kirurgiskt gick in för att avlägsna dem och hur vanligt det var att en patient med normal stenfri gallvägsröntgen senare dök upp med symtom på förbisedda stenar. Totalt opererades 1171 patienter, varav 1117 (95 procent) genomgick lyckad kolangiografi, som visade sten i de djupa gallvägarna hos 134 patienter (11 procent).
I 95 procent av de fall där gallvägsröntgen visat tecken på sten i de djupa gallvägarna påträffades också sten när man kirurgiskt gick in i gallgångarna för att avlägsna stenarna. Endast i 5 procent av fallen kunde man inte återfinna någon sten. Av de patienter som uppvisade normal, stenfri peroperativ kolangiografi utvecklade 0,4 procent senare symtom på förbisedda stenar.

Den peroperativa kolangiografin var dock inte helt komplikationsfri. I en av de 1117 kolangiografierna (0,1 procent) uppstod en gallgångsskada till följd av perforation med kolangiografikatetern.
Studien undersökte också hur stor risken var att små stenar som bedömdes kunna avgå spontant gav symtom om de lämnades kvar. Av totalt sex patienter med stenar under 2 mm som kvarlämnats fick endast en (17 procent) symtom under de två år som patienterna följdes upp.