Vilket suveränt nöje att som kritisk granskare och referent få ösa beröm över den produkt jag ombetts granska! SFINX databas om läkemedelsinteraktioner är efterlängtad och en fullträff! I många år hade den svenska läkarkåren tillgång till en unik, årligen uppdaterad och kritiskt värderande skriven källa till läkemedelsinteraktioner av klinisk betydelse, det särskilda interaktionskapitlet i Fass skrivet av professor Folke Sjöqvist. När Fass år 2004 upphörde med att publicera detta kapitel, och dess fortsättning på sajten http:www//fass.se inte håller tillnärmelsevis samma kvalitet och användbarhet, har sjukvården saknat en lättillgänglig och pålitlig källa om interaktioner – en i kliniken så vanlig frågeställning inför insättning av läkemedel.
Denna brist påtalades i tex ett upprop från Svenska Läkaresällskapet och Svenska Läkarförbundet gemensamt i februari 2007 (Kerstin Hulter Åsberg och Anders Dahlqvist).

SFINX (Swedish Finnish Interaction X-referencing) är ett samarbetsprojekt mellan Karolinska institutets avdelning för klinisk farmakologi i Huddinge, Läkemedelscentrum inom Stockholms läns landsting och Medbase Ltd i Åbo, Finland, ett avknoppningsföretag från klinisk farmakologi vid universitetet där.
Databasen innehåller klassificering (allvarlighetsgrad, och här får läsaren omedelbart detta klart för sig genom en färgbeteckning), konsekvenser och rekommendationer om klinisk handläggning av interaktionerna. Ett tangentklick bort ligger mer information om mekanismen, och med nyckelreferenser. Detta hierarkiska »klicka-djupare-system« gör informationen lättläst och tydlig och man väljer själv fördjupningsnivå. Vidare finns en utskriftsanpassad sammanfattning, vilket också är bra.
Databasen uppdateras fyra gånger årligen, och det är team av läkare, inklusive kliniska farmakologer, och farmaceuter som syntetiserar kunskapen från den vetenskapliga litteraturen och från en rad interaktionsdatabaser och andra kunskapskällor till en kort, värderande text. Åtskilliga andra databaser och söksystem för interaktioner dränker ofta sig själva och användaren i mängder med icke kliniskt relevanta möjliga interaktioner. Så inte SFINX.

Söksystemet i databasen ligger på både substansnamn och preparatnamn, vilket underlättar användbarheten för många. För ett enskilt medel kan man söka efter alla interaktioner eller para ihop med något specifikt annat medel man undrar över. Minst de tre första bokstäverna i substans- eller preparatnamn måste anges, sedan klarar systemet resten. Man kan däremot inte, åtminstone inte i denna första version, söka på en grupp läkemedel, tex om man skulle vilja se om det är skillnad mellan statinerna vad gäller interaktion med ciklosporin.
För oss i Sverige är informationen tillgänglig via http://www.janusinfo.se och i beslutsstödet »Janusfönster«. I en rimligt nära framtid kan man hoppas att den också ska ingå i SIL-programmet (Svensk informationsdatabas för läkemedel) och integreras direkt i våra olika journalsystem. Tjänsten är avgiftsfri (men har självklart kostat en hel del att upprätta och kostar att underhålla!). Första gången man går in i SFINX-databasen aktiverar man ett eget »konto«, men i fortsättningen loggar man in via janusinfo.se och det användar-id och lösenord man då fått.
Sammanfattningsvis skulle jag vilja säga, efter många år i denna bransch, att SFINX interaktionsdatabas är, även i ett internationellt perspektiv, den bästa, mest kliniskt relevanta, kritiskt granskande, väl uppdaterade, mycket lättlästa och mycket lättillgängliga källa för det omfattande problemområde ( inte minst informationsproblemområde) som läkemedelsinteraktioner utgör.