Symtom på astma, särskilt i samband med förkylningar, är vanligt under småbarnsåren. Prognos och riskfaktorer för fortsatt sjukdom är intressant för både behandlare och föräldrar. Tidigare studier har identifierat nedsatt lungfunktion, ärftlighet för astma och sensibilisering som riskfaktorer. Syftet med den aktuella studien var att följa en grupp barn med rapporterade symtom på astma i Manchester, England, för att påvisa karakteristika för persisterande sjukdom.
Frågeformulär om förekomst av astma inklusive antal attacker, utlösande agens och andra sjukdomar, såsom eksem och hösnuva, skickades ut till föräldrar med barn under 16 år vid fem tillfällen 1993– 2004. Av de 628 barn som deltog i studien rapporterade 201 (32 procent) pipande, väsande andning vid det första tillfället (baslinjen);av dessa hade 27 procent symtom vid ett senare tillfälle (persisterande astma).
Endast ansträngningsutlösta besvär (oddskvot, OR, 3,94; 95 procents konfidensintervall, CI, 1,72–9,00) och annan allergisk sjukdom såsom eksem eller hösnuva (OR 4,44; 95 procents CI 1,94– 10,13) vid baslinjen predicerade för persisterande astma. Om båda faktorerna var närvarande vid baslinjen hade 53,2 procent av barnen kvarstående besvär, och om endast en faktor fanns närvarande hade 17,2 procent besvär. Antal attacker framkom inte som en risk.
Författarna konkluderar att två enkla anamnestiska förhållanden kan förutspå kvarvarande sjukdom. En svaghet med studien är det begränsade antalet individer, vilket innebär små möjligheter att identifiera ytterligare riskfaktorer.
Under 1990-talet påbörjades flera prospektiva födelsekohortstudier där man nu specifikt kan studera hur tidiga prediktorer, pubertetsutveckling och genetiska faktorer inverkar på persisterande astma. Studiens fynd, att enkla anamnestiska uppgifter har stort prediktivt värde, är dock av stor vikt.