Incidensen av symtomgivande divertikelsjukdom ökar med stigande ålder. Fem procent av dem som läggs in på en kirurgisk klinik i Sverige har komplikationer till divertikelsjukdom. Den vanligaste manifestationen är divertikulit, som drabbar 10–25 procent av patienter med divertiklar. Inflammationen är oftast lindrig, och behandlingen konservativ (tarmvila med eller utan antibiotika). Fem till tio procent måste opereras akut, vanligen till följd av fri perforation och peritonit, ett tillstånd med livshotande komplikationer, oftast vid förstagångsinsjuknandet.
Man har spekulerat över om unga patienter med divertikulit har högre risk för att få allvarligare inflammation och fler återfall än äldre. Frågeställningen är intressant, eftersom yngre totalt sett har längre exponeringstid för sjukdomen och i större utsträckning kommer i fråga för planerad kolonresektion, i avsikt att minimera risken för återfall.
Vid Danderyds sjukhus har en kohort bestående av 234 patienter med förstagångsdivertikulit följts under i genomsnitt 2,5 år. Den kliniska diagnosen stöddes av fynd vid operation och/eller DT samt senare undersökning av kolon, där 96 procent av undersökta patienter hade fynd av divertiklar. 58 patienter var under 50 år. En mindre andel av de yngre än av de äldre hade allvarlig (perforation eller abscess) divertikulit (2 vs 12 procent, P=0,025) och en mindre andel opererades akut (2 vs 6 procent, NS). Graden av återfall (nytt vårdtillfälle för divertikulit) var lite högre hos de yngre (25 vs 19 procent, NS).
Resultaten visade att yngre patienter inte har allvarligare inflammation och att risken för återfall inte är signifikant högre än för äldre.