Sedan de förebyggande råden introducerades år 1992 har förekomsten av plötslig spädbarnsdöd (sudden infant death syndrome, SIDS) minskat drastiskt. 1991 var incidensen 1,1 per 1000 levande födda, förra året var den under 0,2 per 1000. Den viktigaste faktorn har som bekant varit att låta spädbarn sova på rygg. Senare års gradvisa sänkning kan återspegla att rökning bland gravida blivit allt ovanligare och nu ligger under 10 procent. Frågan är: Kan incidenssiffrorna för SIDS pressas ner ytterligare?
I en systematisk genomgång av litteraturen lyfter Blair och medförfattare fram en lite uppmärksammad, påverkbar riskfaktor. I en metaanalys av tio studier (bla ingick den nordiska SIDS-studien som löpte 1992–1995) finner författarna att i en fjärdedel av SIDS-fallen hittades barnet med huvudet under sängkläder, vilket var åtta gånger vanligare än för kontrollbarnen. Sammanlagd ojusterad oddskvot var 9,6, och justerad var 16,9. Etiologisk fraktion beräknades till 27,1 procent.
Det är inte entydigt att det finns ett orsakssamband mellan det övertäckta ansiktet och dödsfallen. Författarna menar dock att det är osannolikt att barnet fått sängkläderna över ansiktet som led i en dödskamp och framhåller att vi här har en påverkbar riskfaktor som spädbarnsföräldrar bör uppmärksammas på. Mekanismerna som leder till SIDS skulle kunna vara hindrad andning, återandning respektive minskad värmeavgivning. Slutsatsen blir att om ett orsakssamband finns skulle en fjärdedel av SIDS-fallen kunna förhindras om man lyckas undvika att spädbarn hamnar under sängkläderna. Vi närmar oss då alltmer den nollvision för plötslig spädbarnsdöd som diskuteras sedan några år.



Samband tycks finnas mellan övertäckt ansikte och plötslig spädbarnsdöd.