Det har länge varit känt att rökare löper större risk än icke-rökare att drabbas av komplikationer efter kirurgi. Hosta, respiratoriska komplikationer och sårinfektioner är de vanligaste problemen [1].
Under mina 15 år som anestesiläkare var dock uppfattningen att abstinens och ökad slembildning medför att rökstopp precis före kirurgi inte lönar sig. En dansk artikel som publicerades för några år sedan i Lancet utmanade den bilden [2]. Mellan 6 och 8 veckor före höft- eller knäplastik hade 120 rökare randomiserats till att bli kontroller eller till att tillhöra en rökstoppgrupp som erbjöds rådgivning och nikotinersättning. Komplikationerna i den första gruppen var 52 procent men bara 18 procent hos dem som slutat röka. Skillnaden var störst med avseende på sårkomplikationer, 31 mot 5 procent.

Den danska studien har inspirerat till ett svenskt avhandlingsarbete av kirurgen David Lindström från Stockholm [3]. I en kohort på nästan 13000 byggnadsarbetare som genomgått bråckkirurgi fann Lindström, via patientregistret, att aktiva rökare löpte 34 procent större risk att drabbas av komplikationer än de som aldrig rökt. Övervikt, men inte snus, ökade också risken för komplikationer.
I en annan studie av drygt 6000 byggnadsarbetare som vårdats för akut appendicit fann han att rökning och övervikt på liknande sätt ökade risken för att appendix skulle vara perforerad. Avhandlingens senare del redovisar resultat från en studie av 117 rökande patienter som planerades för måttligt stora kirurgiska eller ortopediska ingrepp. Precis som i det danska arbetet randomiserades hälften av dem till rökstopp med rådgivning och nikotinersättning. En skillnad var dock att interventionen ägde rum endast fyra veckor före kirurgin. Orsaken var att väntetiden till kirurgi ofta är kortare än 6–8 veckor.
Resultatet visar att rökstopp minskade frekvensen komplikationer från 41 till 21 procent, vilket är statistiskt signifikant. Av dem som fick hjälp med att sluta röka före kirurgi var en tredjedel rökfria ett år senare. Bara en sjättedel av kontrollgruppen hade lyckats sluta röka vid den tidpunkten. Dessa studier utgör tillsammans klara belägg för att välplanerad hjälp med rökstopp före kirurgi minskar antalet komplikationer inom en månad efter ingreppet. Man bör notera att frekvensen komplikationer var betydligt lägre när statistiken grundades på uppgifter från patientregistret än när de registrerades av forskarna själva.
Det moderna sättet att räkna komplikationer är att låta en blindad bedömare registrera allt som avviker från ett glatt förlopp på ett detaljerat formulär [4]. Flera studier som använt denna metodik har visat att komplikationerna efter måttligt stor kirurgi är ca 25 procent hos friska patienter men så mycket som 50 procent hos rökare och kardiovaskulärt sjuka. Detta är ett både bra och dåligt besked. Det positiva är att viktiga medicinska frågor går att besvara med en kohort på bara ett hundratal patienter. Det negativa är förstås att mycket kan bli bättre inom operationssjukvården. Den aktuella avhandlingen utvisar rökavvänjning som ett förbättringsområde.



Foto:Oscar Burriel/SPL/IBL
En svensk avhandling visar klart att välplanerad hjälp med rökstopp minskar komplikationerna en månad efter operationen.