Forskare från USA har noterat att patienter med Parkinsons sjukdom i större utsträckning lider av D-vitaminbrist. Det visar en studie i Archives of Neurology. Grundtanken med studien har varit att undersöka D-vitaminnivåer hos patienter med parkinson och alzheimer för att analysera om neurodegenerativa sjukdomar kan orsaka D-vitaminbrist.

Författarna har retrospektivt tittat på 100 patienter med parkinson och 100 patienter med alzheimer samt friska kontroller som motsvarar patienterna avseende ålder och jämfört deras D-vitaminnivåer. Nedsatta nivåer av D-vitamin (insufficiency) har definierats som plasmanivåer av 25-hydroxivitamin D, (25[OH]D), understigande 30 ng per ml. Bland parkinsonpatienterna hade 55 procent nedsatta 25(OH)D-nivåer. Motsvarande andel för alzheimerpatienterna var 41 procent och för kontrollgruppen 36 procent.
Bidragande till misstanken att D-vitaminbrist skulle kunna vara kopplad till patogenesen bakom parkinson är det faktum att dopaminerga neuron i substantia nigra, det område i hjärnan som degenererar vid parkinson, i hög grad uttrycker receptorer för D-vitamin. Det skulle kunna innebära att D-vitamin är centralt för att dessa celler ska fungera normalt.
Kausalsambandet behöver dock klargöras i nya studier, dvs om brist på D-vitamin leder till ökad risk för parkinson eller om det i själva verket är sjukdomen som leder till D-vitaminbrist. En potentiell förklaring till det sistnämnda skulle kunna vara att parkinsonpatienter på grund av nedsatt rörelseförmåga inte vistas lika mycket ute i solen som andra och att D-vitaminbristen helt eller delvis beror på detta. Patienterna i studien kommer dock från ett område i sydöstra USA med många soltimmar per år, varför brist på sol sannolikt har begränsad effekt på resultatet, tror författarna.


Brist på sol tycks inte vara skälet till D-vitaminbristen hos de studerade grupperna.