Trycksår är en vanlig komplikation i vården och orsakar både lidande för patienten och kostnader för samhället. Studier i Sverige och andra länder visar att prevalensen av trycksår varierar mellan 10,1 och 23,1 procent. Siffrorna är inte alltid jämförbara, då det har saknats standardiserade metoder för att genomföra prevalensstudier. Därför har the European Pressure Ulcer Advisory Panel (EPUAP) utvecklat en metod för att säkra validiteten i dessa studier i Europa.
En elektronisk patientjournal (EPJ) gör det möjligt att integrera kliniska riktlinjer och mallar som beslutsstöd. På det universitetssjukhus där denna studie genomfördes hade trycksår identifierats som en kvalitetsindikator på sjukhusnivå, och mallar för att stödja dokumentationen av trycksårsdata fanns integrerade i EPJ. Dokumentation i sådana mallar möjliggör regelbunden, snabb återkoppling, månadsvis, till varje avdelning. Datorjournalen skulle kunna utnyttjas i förbättringsarbetet för att sätta mål och testa olika åtgärder, förutsatt att dokumentationen i EPJ ger tillförlitliga data.
Syftet med studien var att jämföra tillförlitligheten i dokumentationen av trycksårsprevalens och -prevention före och efter införandet av en elektronisk patientjournal med mallar för trycksårsbedömning. Alla inneliggande patienter på kirurgiska, medicinska och geriatriska avdelningar inspekterades för att registrera förekomsten av trycksår under en dag år 2002 (n=357) och år 2006 (n=343). Journalerna för dessa patienter granskades retrospektivt med avseende på trycksårsdokumentation.

Prevalensen av trycksår baserad på journaldata år 2002 (pappersjournal) var 14,3 procent, jämfört med 33,3 procent vid observation av patienternas hud. Den största skillnaden fanns inom geriatriken, där journalerna visade 22,9 procent trycksår och hudinspektionen 59,3 procent. Fyra år senare, när EPJ var införd, fanns på sjukhuset 20,7 procent dokumenterade trycksår, och 30,0 procent upptäcktes vid inspektion av patienten. Tillförlitligheten i journaldata hade förbättrats mest inom geriatriken. Patienterna fick preventiva åtgärder (tryckavlastande madrasser) i större utsträckning (51,6 procent) än vad som fanns dokumenterat i journalen (7,9 procent).
Tillförlitligheten i dokumentationen av trycksår förbättrades i EPJ jämfört med i pappersjournalen. Det fanns dock fortfarande brister i överensstämmelsen, vilket innebär att patientjournalen inte var en säker källa för information om trycksårsprevalens och -prevention.



Foto:SPL/IBL
Tillförlitligheten i journaldata förbättrades mest inom geriatriken efter att elektroniska patientjournaler införts.