Hjärtinfarkt är i dag den vanligaste dödsorsaken bland medelålders män och kvinnor i Sverige. De riskfaktorer för hjärtinfarkt som främst nämns är kopplade till livsstil, men de senaste årtiondena har även riskfaktorer kopplade till olika exponeringar i arbetsmiljön omnämnts, däribland exponering för vibrationer. Tänkbara sjukdomsmekanismer är ännu oklara, men en hypotes bygger på att vibrationsexponering orsakar akut och/eller permanent påverkan på autonoma nerver och därigenom stör den autonomt styrda hjärtregleringen.
I den aktuella avhandlingen har undersökts om arbete med vibrerande maskiner ökar risken för hjärtinfarkt och om korttidsexponering för vibrationer akut påverkar hjärtregleringen.
För att studera sambandet mellan arbete som innebär exponering för vibrationer och risker för hjärtinfarkt användes två olika studiegrupper. För båda grupperna gjordes uppskattningar av arbetarnas totala vibrationsexponering under arbetslivet. I en experimentell studie exponerades 20 friska försökspersoner för hand- och armvibrationer, och den akuta effekten på autonoma nervsystemet studerades med hjärtfrekvensvariabilitet.
Resultaten visade på ökad risk för hjärtinfarkt bland individer som arbetar med vibrerande maskiner. Bland anställda i gruvindustrin fanns en ökad risk för död i hjärtinfarkt jämfört med risken i en referensbefolkning. Ökningen var speciellt stor för individer under 60 år. Resultaten i den experimentella studien visade att exponering för hand- och armvibrationer gav en tillfällig minskning av hjärtfrekvensvariabiliteten.
Sammanfattningsvis visar resultaten att arbeten som innefattar vibrationsexponering ökar risken för hjärtinfarkt och att den ökade risken verkar vara kopplad till att man är i arbete. Vidare framgår det att exponering för hand- och armvibrationer ger en tillfälligt minskad hjärtfrekvensvariabilitet och därmed också en ogynnsam påverkan på hjärtregleringen.
Referenser
Avhandling: Björ B. Myocardial infarction and cardiac regulation in relation to vibration exposure. Umeå: Umeå University, Department of Public Health and Clinical Medicine, Occupational and Environmental Medicine; 2008. ISBN 978-91-7264-571-4.
