Att lära av inträffade missöden är en viktig kunskapskälla i det förebyggande arbetet med att öka säkerheten i hälso- och sjukvården. Med frivillig avvikelserapportering rapporteras omkring 10–20 procent av alla avvikelser, varav de flesta inte har medfört skador.

Den refererade artikeln beskriver en kompletterande metod att fånga skador i vården, här applicerad på kirurgisk slutenvård. Global Trigger Tool (GTT) är ett väletablerat instrument för att identifiera vårdskador. Via retrospektiv analys av patientjournaler letar man systematiskt efter information, s k triggers, som kan indikera ett möjligt avsteg från det normala vårdförloppet. En lista med triggers används, och antalet vårdskador och deras svårighetsgrad antecknas.
GTT har utvecklats vid Institute for Health Care Improvement i USA. Metoden kan registrera hur frekvent en trigger uppträtt och huruvida triggern signalerade en vårdskada. Över tid kan enhetens vårdskador mätas och relateras till antalet vårddagar.

Författarna till artikeln visar bl a att man vid genomgång av ett stort antal journaler fann vårdskador av varierande svårighetsgrad hos 14,6 procent av patienterna. Merparten var inte kända via det vanliga rapportsystemet. Metoden har dock sina begränsningar. Det är svårt att göra jämförelser av skadenivå mellan sjukhus eller kliniker. Eftersom etablerad standard saknas är det omöjligt att fastställa sensitivitet och specificitet. Värdet ligger i att hitta och att mäta skador och att kontinuerligt kunna uppskatta frekvensen av dessa och över tid beräkna effekten av introducerade säkerhetsåtgärder i den egna organisationen.
En handbok anpassad för svenskt bruk för strukturerad journalgranskning är framtagen i sydöstra regionen. Skillnaden mot metoden i artikeln är bl a att här är tillagt frågeställningen om vårdskadan varit undvikbar eller inte.