Antibiotikas effekt på utläkningen av flertalet luftvägsinfektioner är mycket blygsam. I dagens industrialiserade värld är det dessutom sällsynt med komplikationer till luftvägsinfektioner, och det finns inte övertygande bevis för att låg förskrivning av antibiotika leder till fler komplikationer. Vi vet däremot att antibiotikaresistens är kopplad till antibiotikaförbrukning.

National Institute for Health and Clinical Excellence (NICE) i London har formulerat riktlinjer för alternativ till omedelbar förskrivning av antibiotika. Med patientcentrerad konsultation, där patientens farhågor och förväntningar belyses, kan de flesta patienter förstå och acceptera när läkare gör bedömningen att risken att drabbas av komplikationer är liten. Strategin, ingen förskrivning av antibiotika eller fördröjd förskrivning, kan användas vid akut mediaotit, faryngit/ tonsillit, förkylning, akut rinosinuit och akut bronkit. Patienterna bör informeras om att genomsnittlig tid med besvär är fyra dagar vid mediaotit, en vecka vid faryngit/tonsillit, en och en halv vecka vid förkylning, två och en halv vecka vid rinosinuit och tre veckor vid akut bronkit. Beroende på svårighetsgrad kan man dock överväga direkt förskrivning av antibiotika vid bilateral mediaotit hos barn under 2 år, vid mediaotit med otorré hos barn och vid faryngit/tonsillit med tre eller fler Centor-kriterier.

Det viktigaste är att identifiera patienter med allvarlig luftvägsinfektion och dem som riskerar att drabbas av komplikationer. Antibiotika bör förskrivas eller vidare utredning göras då patienten är uppenbart sjuk, uppvisar tecken på allvarlig sjukdom (pneumoni) eller komplikation (tex mastoidit och peritonsillit) eller riskerar att utveckla komplikation, tex när bakomliggande sjukdom finns i hjärta och lungor. Detsamma gäller patienter över 65 år med akut hosta och två eller fler av nedanstående kriterier eller äldre än 80 år med akut hosta och ett eller fler av följande kriterier:
sjukhusvård senaste året
diabetes
hjärtsvikt
pågående steroidbehandling.

Riktlinjerna i dokumentet är tydliga och mycket användbara även för oss. En mer restriktiv och mer rationell antibiotikaanvändning vid luftvägsinfektioner är nödvändig även i Sverige.



Foto:Mauro Fermariello/SPL/IBL
Viktigast är att identifiera patienter med allvarlig sjukdom och patienter som riskerar att drabbas av komplikationer.