Äldre patienter med Alzheimers sjukdom som behandlas med antipsykotika löper ökad risk att avlida. Det visar en studie som presenteras i tidskriften Lancet Neurology. Antipsykotika brukar ha relativt god effekt mot neuropsykiatriska symtom hos alzheimerpatienter. Många drabbas dock av biverkningar. På kort sikt ses ofta parkinsonism och trötthet. Långtidseffekterna av behandlingen har studerats endast i begränsad omfattning.

Den aktuella studien genomfördes i Storbritannien och omfattade 128 patienter i åldrarna 67–100 år med alzheimer. Studiedeltagarna behandlades alla med antipsykotika, såsom exempelvis klorpromazin, haloperidol eller risperidon, vid studiens början. De lottades till att antingen fortsätta behandlingen eller gå över till placebo. Primärt effektmått var mortalitet efter ett år.
Av de individer som fortsatte behandling med antipsykotika hade 30 procent avlidit efter ett år, vilket ska jämföras med 23 procent i placebogruppen. Skillnaderna i mortalitet tilltog över tid. Efter två år hade 54 procent av antipsykotikapatienterna avlidit, vilket ska jämföras med 29 procent i placebogruppen. Efter tre år hade 70 respektive 41 procent av patienterna avlidit i antipsykotika- respektive placebogruppen.
Författarna konstaterar att studien understryker vikten av att hitta alternativa farmakologiska och icke-farmakologiska behandlingar vid sidan av antipsykotika för behandling av neuropsykiatriska symtom hos patienter med alzheimer. Sådan alternativ behandling kan vara behandling med SSRI-preparat.
Forskarna anser dock att antipsykotika har en plats i behandlingsarsenalen för patienter med alzheimer och neuropsykiatriska symtom, tex om man prövat andra behandlingsalternativ utan framgång. Det är dock viktigt att riskerna noga vägs mot fördelarna i varje enskilt fall och att man undviker att skriva ut preparaten rutinmässigt, skriver de.