Mellan 20 och 100 procent av vårdpersonalen följer riktlinjer som ska minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner hos patienter på intensivvårdsavdelningar, enligt en undersökning som Institute for Healthcare Improvement (IHI) nyligen gjorde vid 3100 sjukhus i USA. De främsta orsakerna till dålig följsamhet är omedvetenhet, oenighet om riktlinjer, bristande kommunikation, hög arbetsbelastning och oförmåga hos personalen att lära om.

En närmare analys av orsakerna har genomförts i en kvalitativ studie som gällde följsamheten till riktlinjer för att reducera förekomsten av vårdrelaterade infektioner vid två kirurgiska intensivvårdsavdelningar. Den baserades på semistrukturerade intervjuer med bla läkare, sjuksköterskor och farmaceuter. En övergripande otydlighet i sjukvårdssystemet befanns vara huvudorsak tillsammans med de intervjuades arbetsbörda, vårdansvar och förväntningar.
Konkreta strategier för framtiden inbegrep att tydliggöra olika yrkeskategoriers arbetsuppgifter (exempelvis tog ibland sjuksköterskan och ibland läkaren B-glukos, vilket ledde till bristande återkoppling och inadekvat insulinregim), tydliggöra vilka förväntningar vårdgivaren har (exempelvis bör läkaren klargöra målen för sjuksköterskan och inte ordinera sedering »vid behov«, så att patienten kan tränas ur respiratorn inom förväntad tid), utveckla verktyg som kan ge övergripande relevant information (tex CVK-journal). Dessutom önskade man beslutsstödsmallar och standardiserade ordinationer.
Studien belyser väl den mångfasetterade bild som vi har att angripa för att följa riktlinjer och reducera förekomsten av vårdrelaterade infektioner. Den kan också användas för att illustrera hur tydlig kommunikation, kända mål och enkla metoder är basen för allt förbättringsarbete och särskilt arbete med patientsäkerhet.