Amerikanska forskare tror att trauma i barndomen ökar risken för sk kroniskt trötthetssyndrom. Rönen presenteras i tidskriften Archives of General Psychiatry. Kroniskt trötthetssyndrom (chronic fatigue syndrome, nedan kallat CFS), kännetecknas av trötthet sedan minst sex månader utan känd orsak. Ofta förekommer muskel- och ledvärk samt infektionskänsla samtidigt. Orsaken är okänd.

Författarna har utgått från 113 individer med diagnostiserat CFS. Dessa har jämförts med 124 friska kontroller. Samtliga studiedeltagare och kontroller kommer från den amerikanska delstaten Georgia, boende såväl i städer som på landsbygden. Studiedeltagarna fick själva uppge om de drabbats av något trauma i barndomen, såsom fysisk eller psykisk misshandel eller sexuellt övergrepp. Även emotionellt ointresse från föräldrarnas sida har räknats som trauma. Därtill mättes kortisolhalterna på deltagarna. Proven togs på morgonen i samband med uppvaknande.
Det visade sig att en betydligt större andel av individerna med CFS hade utsatts för trauma i barndomen än de i kontrollgruppen. Bland individerna med CFS uppgav 61 procent att de utsatts för trauma i barndomen, vilket ska jämföras med 24 procent bland kontrollerna. 33 procent av CFS-individerna uppgav att de utsatts för sexuella övergrepp i barndomen jämfört med 11 procent i kontrollgruppen. Barndomstrauma sammantaget ökade risken för CFS med i storleksordningen sex gånger.

Intressant nog noterades även skillnader i kortisolnivåer. Lägre kortisolhalter noterades nämligen hos individer med CFS som utsatts för trauma i barndomen än hos kontrollerna. Men för individer med CFS som inte utsatts för trauma noterades inte några skillnader jämfört med kontrollgruppen när det gäller kortisolhalterna.
Genesen till kroniskt trötthetssyndrom är inte klarlagd. Författarna konstaterar att studien visar att trauma i barndomen tycks öka risken för CFS men betonar också att trauma sannolikt bara är en av flera orsaker. En potentiell mekanism bakom kopplingen är hormonell påverkan och att individen blir sämre på att »svara på« stress i vuxen ålder till följd av det trauma han eller hon utsatts för som barn.
Diagnosen kroniskt trötthetssyndrom ställs främst genom uteslutande av andra orsaker. Prevalensen av kroniskt trötthetssyndrom varierar kraftigt i olika studier, och prevalenssiffror mellan 0,2 och 2,5 procent av den vuxna befolkningen har angivits. Diagnosen har dock kritiserats, och av vissa kritiker har CFS kallats för en »slaskdiagnos«.