Tuberkulos (tbc) har minskat dramatiskt i Sverige såväl som i övriga västvärlden men utgör ändå ett omfattande medicinskt problem i vår del av världen. Sedan 1975 rekommenderas BCG-vaccin i Sverige endast till särskilda riskgrupper, varför majoriteten av yngre vuxna numera inte är BCG-vaccinerade. Därmed har tuberkulinreaktiviteten i befolkningen minskat, men det är okänt hur vanlig en positiv tuberkulinreaktion är i Sverige och andra lågprevalensländer.

I denna avhandling studerades bland annat fördelningen av tuberkulinreaktioner bland ca 1 200 friska unga vuxna i Sverige. 91 procent av ovaccinerade och 31 procent av tidigare BCG-vaccinerade individer saknade tuberkulinreaktivitet (0 mm), medan 42 procent av de BCG-vaccinerade uppvisade reaktioner ≥10 mm. Förutom genomgången BCG-vaccination hade stigande ålder och ursprung från länder där tbc är vanligt ett starkt positivt inflytande på tuberkulinreaktiviteten. Cirka hälften av de ovaccinerade födda i Sverige testades samtidigt även med sensitin (tuberkulin framställt av miljömykobakterier).
Resultaten talar för att infektioner med miljömykobakterier ligger bakom en stor del av tuberkulinreaktionerna och bidrar till den åldersrelaterade ökningen av tuberkulinreaktiviteten. I denna grupp utan riskfaktorer orsakades ett fåtal reaktioner <15 mm av latent tbc.Att så få unga vuxna i Sverige är BCG-vaccinerade har lett till ökad efterfrågan på BCG-vaccination inför exempelvis sjukvårdsarbete. Spridningen av multiresistent tbc har också ökat intresset för vaccinet. Kunskapen om BCG-vaccinets skyddseffekt hos vuxna är dock bristfällig, särskilt när det gäller revaccination. I ett av delarbetena utfördes immunologiska analyser in vitro före och efter primovaccination och revaccination med BCG av unga vuxna. Bland annat analyserades tbc-antigenspecifik produktion av (gamma)-interferon, som i dag är den mest använda immunologiska markören för vaccininducerat skydd mot tbc. (gamma)-interferon ökade påtagligt och likvärdigt i båda grupperna två månader efter vaccination, och effekten kvarstod efter ett år. Nypublicerade data talar för att en panel av andra T-cells- och cytokinanalyser utöver (gamma)-IFN skulle kunna förbättra möjligheterna att spegla den sanna vaccininducerade skyddseffekten.Avhandlingens resultat ger ändå stöd för primovaccination av vuxna, som är tillräckligt väl dokumenterad i Skandinavien för att kunna rekommenderas till vissa riskgrupper. Även om resultaten ger samma stöd för revaccination är skyddseffekten av sådan ännu osäker.