Överlevnaden vid extrem prematuritet är högre i Sverige än i andra länder, men den höga överlevnaden är också associerad med relativt hög neonatal morbiditet. Detta visar EXPRESS-studien, tidigare kallad »27- veckorsstudien«, som är ett perinatalt samarbete som engagerat obstetriker och neonatologer i hela Sverige och som även stötts av Socialstyrelsen. Bakgrunden till studien är den internationella debatt som pågår om vården av de extremt prematurfödda barnen, inte minst avseende handikapprisker.

Under en treårsperiod, från 2004 till 2007, samlades perinatala data för alla levande födda barn <27 fullgångna graviditetsveckor och dödfödda från 22 + 0 till och med 26 + 6 graviditetsveckor (+ dagar). Data från totalt 1 011 extremt prematurfödda barn inkluderades, var­av 707 var levandefödda och 304 var dödfödda, motsvarande en incidens om 3,3 per 1 000 nyfödda barn. Den totala perinatala mortaliteten (inkluderande dödfödda och barn som avled under den första veckan) var 45 procent och varierade från 93 procent vid 22 veckor till 24 procent vid 26 veckor. 91 procent av de levande födda barnen vårdades på neonatala intensivvårdsavdelningar; av dessa överlevde 78 procent. Den totala ettårsöverlevnaden bland levande födda barn varierade från 10 procent vid 22 veckor till 52 procent vid 23 veckor, 67 procent vid 24 veckor, 82 procent vid 25 veckor och 85 procent vid 26 veckor (medel 70 procent).Tokolytisk behandling, antenatala steroider och tidig surfaktantbehandling är faktorer som var associerade med hög­re ettårsöverlevnad. 45 procent av de överlevande barnen uppvisade inga tecken på betydande neonatal morbiditet (stora hjärnblödningar, vitsubstansskador i hjärnan, svår retinopati, nekrotiserande enterokolit, svår lungsjukdom).Författarna konkluderar att den höga överlevnaden bland barn födda före 27 graviditetsveckor i Sverige sannolikt beror på ett aktivt perinatalt omhändertagande. Den relativt höga neonatala morbiditeten är inte detsamma som bestående handikapp men kräver att barnen följs upp under längre tid.