Spädbarn som sjukhusvårdas för allvarlig infektion med respiratoriskt syncytialvirus (RSV) löper ökad risk att utveckla astma. Det har debatterats flitigt om det är den tidiga RSV-infektionen som ger astmautveckling eller om det är barn med vissa egenskaper som insjuknar och som senare utvecklar astma. Det senare har fått stöd av studier som funnit att också spädbarn som insjuknar med pipande och väsande andning utlöst av andra virus, inte minst rhinovirus, har ökad risk för att utveckla astma.
I vilken riktning som orsakssambandet mellan allvarlig RSV-infektion och astma går, har belysts i ett par nyligen publicerade danska studier [1, 2]. För att besvara frågan har man använt sig av det danska tvillingregistret. Monozygota tvillingar har förutom tidig miljö och uppväxt alla gener gemensamt, medan dizygota tvillingar bara har ungefär hälften av generna gemensamt. Större likhet mellan monozygota tvillingar än mellan dizygota tvillingar talar för att genetiska faktorer spelar roll för en viss sjukdomsbenägenhet.

Data över sjukhusvård för RSV-infektion samlades för alla tvillingar som föddes i Danmark åren 1994–2000. Dessa data kopplades till information om astma hos barnen inhämtad genom frågeformulär till föräldrarna och från sjukhusens diagnosregister. Analysen byggde på data från över 5 000 tvillingpar. Resultaten tydde på att det inte är den svåra RSV-infektionen som orsakar astma utan snarare är RSV-infektionen associerad med en genetisk predisposition för astma [2]. Det kan även finnas en gemensam genetisk predisposition för både svår RSV-infektion och astma [1]. Sista ordet om sambandet mellan RSV och astma är kanske inte sagt, men de danska studierna är utan tvekan tunga inlägg i debatten.