Alkohol bidrar till vart 25:e dödsfall globalt trots att varannan människa på jorden avstår helt från att dricka. Det alarmerande rönet presenteras i Lancet. Författarna har tittat på publicerade studier kring alkohol och dess skadeverkningar. Situationen har analyserats utifrån ett globalt perspektiv. Dessutom har man undersökt tio länder närmare. Sammantaget beräknas att 3,8 procent av alla dödsfall globalt beror på alkohol. Föga förvånande är män mer drabbade, för dem beräknas 6,3 procent av alla dödsfall vara alkoholrelaterade; för kvinnor är siffran 1,8 procent.
Alkoholrelaterade dödsfall beror på främst cancer, kardiovaskulär sjukdom och leversjukdom, såsom cirros. Därtill kommer skador i form av olyckor och även våldsrelaterade dödsfall som sker under inverkan av alkohol. Andelen skiljer sig kraftigt mellan olika länder. I Europa beräknas 10 procent av alla dödsfall vara alkoholrelaterade. Allra högst är andelen i länderna i det forna Sovjetunionen, där den beräknas till 15 procent. Tittar man på alkoholrelaterad sjukdomsbörda och dödlighet per land kan man konstatera att denna är nära korrelerad med den totala mängden alkohol som konsumeras i landet.
Den genomsnittliga globala konsumtionen av alkohol uppgår till 6,2 liter ren alkohol per år och vuxen individ. Det motsvarar ca 10 enheter alkohol (1 enhet är ett glas öl eller ett glas vin) per person och vecka. I Europa är siffran anmärkningsvärt högre än det globala snittet, 22 enheter per vecka, medan amerikaner konsumerar i genomsnitt 18 enheter per vecka.
Värt att notera är att svenska siffror pekar på en konsumtion på 10 liter ren alkohol per år och svensk över 15 år, vilket således är nästan dubbelt så mycket som den globala genomsnittskonsumtionen. Könsskillnaderna är, i Sverige liksom globalt, avsevärda med en genomsnittlig konsumtion på 14 liter ren alkohol per år för svenska män, vilket ska jämföras med 6,3 liter för kvinnor. För svenska män motsvarar detta i genomsnitt en hel flaska (70 cl) starksprit per vecka, året om.
Intressant i sammanhanget är att forskarna räknar med att mer än varannan människa på jorden avstår helt från alkohol. I muslimska länder återfinns många av dessa, men även i länder som
Indien, med en total befolkning på 1,2 miljarder människor, beräknas att 80 procent av männen och 95 procent av kvinnorna avstår från alkohol. Det stora antalet dödsfall och de enorma sjukvårdskostnaderna förknippade med alkoholkonsumtion blir således än mer alarmerande mot bakgrund av att mindre än varannan människa dricker.
De kostnader som är förknippade med alkoholrelaterad sjukdom och död är föga förvånande substantiella och beräknas till ca 1 procent av hög- och medelinkomstländers totala BNP. Alkohol är i likhet med tobaksrökning en riskfaktor för sjukdom och för tidig död som kan undvikas, och författarna understryker att alkohol i dag globalt resulterar i död och sjukdomsbörda i samma nivå som rökning. Situationen kan jämföras med tobaksrökning för tio år sedan. Under det senaste decenniet har många länder, inte minst USA, gjort stora ansträngningar för att begränsa rökning med införande av rökförbud på offentliga platser, höjd tobaksskatt osv. Liknande ansträngningar bör nu göras för att få bukt med alkoholproblematiken, skriver författarna.
Ett särskilt observandum är, enligt författarna, situationen i Ryssland och länder i Asien, särskilt Kina. I Ryssland bidrar alkoholkonsumtionen till att sänka medellivslängden kraftigt, särskilt bland män. I takt med Kinas ekonomiska framsteg dricker kineserna allt mer alkohol. Detta hotar att påverka sjukdomsbördan i landet kraftigt kommande decennier. Kina är dessutom mycket hårt drabbat av tobaksrökning. 350 miljoner rökare finns i landet, och bland kinesiska vuxna män röker ca 60 procent.