Vi saknar i dag effektiv behandling för många patienter med akut ischemisk stroke. Trombolysbehandling har visat relativt lovande resultat, men behandlingen måste påbörjas inom 4,5 timmar efter insjuknandet [1], vilket begränsar antalet lämpliga patienter. Därför får i Sverige endast ca 5 procent av alla patienter med isch­emisk stroke sådan behandling.
Experimentella studier på försöksdjur med lågenergilaser vid inducerad hjärninfarkt har i tidigare studier [2] visat lovande resultat, med regress av infarktstorlek hos de behandlade djuren. En tänkbar mekanism till förbättringen är att laserstrålen aktiverar cytokrom C-oxidas i mitokondrierna i randzonen mellan frisk och död hjärnvävnad, vilket leder till omvandling av ADP till ATP (adenosintrifosfat), och detta förbättrar energimetabolismen utan syretillförsel.
Vi har i en tidigare artikel [3] redovisat en randomiserad, placebokontrollerad pilotstudie (NEST-1) på människa av lågenergetisk, infraröd laserbehandling (808 nm) vid akut ischemisk stroke, där 120 patienter deltog och där de laserbehandlade fick signifikanta förbättringar i NIH-strokeskalan (NIHSS) och den modifierade Rankinskalan (mRS) efter 90 dagars uppföljning.

Vi kan nu rapportera resultatet av en stor multicenterstudie (NEST-2) med 660 deltagande patienter från 57 centra i fyra olika länder med behandling med laser/placebo vid ischemisk hjärninfarkt [4]. Studien var randomiserad (1:1), placebokontrollerad och dubbelblindad. Primär effektvariabel var mRS efter 90 dagar i den aktiva gruppen jämfört med placebogruppen, där mRS 0–2 räknades som återställda och 3–6 som ej återställda jämfört med före infarkten. Patienter i åldern 40–90 år med akut hjärninfarkt inom 24 timmar med NIHSS 7–22 poäng kunde inkluderas i studien. Laserbehandlingen gavs mot 20 olika ställen på huvudet (båda sidor oavsett infarktlokalisation) under två minuter/ställe efter det att håret rakats av.
Patienternas medelålder var 70 år, och tid till behandling låg i medeltal på 14,5 timmar, dvs betydligt längre än vid trombolys. Av de patienter som fick laserbehandling tillfrisknade 36,3 procent (mRS 0–2) jämfört med 30,9 procent i placebogruppen (P = 0,094). Förändringarna i NIHSS gick åt det positiva hållet, men inte heller de var sig­nifikanta. Biverkningarna skilde sig inte från dem i placebogruppen.

Således fann vi i denna studie inga signifikanta förändringar med laserterapi vid ischemisk stroke till skillnad från fynden i pilotstudien (NEST-1), men det fanns en klar tendens till klinisk förbättring mätt som mRS. Dock fann vi vid post hoc-analys av NEST-2 att patienter med lindrig till måttlig stroke (NIHSS 7–15 poäng) signifikant förbättrades av laserterapin, mätt som förbättring av mRS (P = 0,044), och att totalresultatet försämrades av att de med svår stroke (NIHSS 16–22) inte alls svarade på behandlingen. Rätt målgrupp skulles således kunna vara patienter med lindrig–måttlig stroke, och detta ska nu prövas i nästa studie, NEST-3, där 1 000 patienter i Europa och Nordamerika ska ingå.