Att träna i en simulator är ett mycket bra sätt att förbereda sig inför laparoskopisk kirurgi. Så kan man sammanfatta en dansk studie som presenteras i tidskriften BMJ.

Författarna har låtit elva ST-läkare i gynekologi och obstetrik träna laparoskopisk salpingektomi i en datorsimulator under sitt första och andra utbildningsår. Läkarna kom från sex olika gynekologiska kliniker i Danmark och har jämförts med tolv kolleger från samma kliniker som kommit lika långt i sin utbildning men som inte tränats i simulator. Alla ST-läkare, i både simulator- och kontrollgruppen, genomgick också normal klinisk utbildning i hur man genomför en salpingektomi. Detta innebar att deltagarna genomförde ingreppet själva eller assisterade en senior kollega. I samband med att studien in­­leddes gjordes en undersökning av ST-läkarnas kirurgiska färdigheter avseende salpingektomi, och den visade att alla hade likvärdig färdighet.

Gruppen som fick simulatorträning övade på salpingektomi i en datorbaserad simulator tills de nådde vad programmet bedömde som »expertnivå«. Denna träning tog i genomsnitt totalt sju timmar. Simulatorprogrammet omfattade dels övningar av enstaka moment, dels kompletta simuleringar av hela det kirurgiska ingreppet. Programmet gav hela tiden återkoppling till deltagarna avseende hur de presterade. Deltagarna i gruppen utförde i genomsnitt 28 simulerade salpingektomier per person.

Samtliga ST-läkare i tränings- och kontrollgrupen fick sedan genomföra en »riktig« elektiv salpingektomi (på höger sida) tillsammans med en senior kollega. Denna filmades och utvärderades av två specialister som inte kände till om läkaren övat i simulator eller inte. Utvärderingen genomfördes enligt en standardiserad modell och omfattade tio parametrar, som alla graderades i en femgradig skala. Högsta poäng var således 50 och lägsta var 10.
I gruppen som fått träna i simulator var genomsnittspoängen 33, vilket motsvarar en färdighetsnivå en läkare har efter 20–50 salpingektomier. I kontrollgruppen som inte simulatortränat var genomsnittspoängen 23, motsvarande färdigheten hos en läkare som genomfört färre än fem ingrepp. Intressant är att ingreppet inte bara gjordes bättre och säkrare av läkarna som fått träning i simulator. De var även betydligt snabbare. Genomsnittstiden för ingreppet uppgick till 12 minuter i simulatorgruppen, vilket ska jämföras med 24 minuter i kontrollgruppen.

Författarna konstaterar att simulatorträning tycks vara ett mycket bra sätt att öva laparoskopisk kirurgi och att effekten är så pass god att man bör överväga att införa denna typ av träning för alla ST-läkare i gynekologi och obste­trik. Att träna i simulator innan en kir­urg eller gynekolog gör laparoskopiska ingrepp är ett utmärkt sätt för denne att »passera inlärningskurvans initiala delar«, anser författarna.
Studien är en av de första som tittar systematiskt på effekten av datorsimulering för att öva upp kliniska färdigheter. En intressant parallell är en uppmärksammad amerikansk studie presenterad härom året som visade att kir­urger som spelar mycket dataspel gör färre fel och opererar snabbare. Värt att notera är att även den undersökningen gällde just laparoskopisk kirurgi men att det då handlade om »vanliga« datorspel och inte om datorsimulationer av kirurgiska ingrepp.