Acetylsalicylsyra (ASA) är associerad med förbättrad prognos vid kolorektalcancer. Det rönet presenteras i JAMA. Studien har gjorts i USA och omfattar patienter som regelbundet ätit ASA efter att ha diagnostiserats med kolorektalcancer. Patientmaterialet har inhämtats från två olika studier och uppgår sammanlagt till 1 279 individer med kolorektalcancer i stadierna ett till tre.
Av deltagarna åt 549 personer regelbundet ASA, medan 730 inte gjorde det. Deltagarna inkluderades i studien i mitten av 1980-talet och har sedan följts avseende bl a mortalitet. Den genomsnittliga uppföljningstiden uppgår till ett drygt decennium. Under perioden avled 35 procent av deltagarna som åt ASA-preparat (totalt 193 dödsfall i ASA-gruppen), vilket ska jämföras med 39 procents mortalitet i gruppen som inte åt ASA (287 dödsfall i kontrollgruppen).
Författarna har tittat specifikt på hur många som avled av just sin cancersjukdom (cancerspecifik dödlighet) och konstaterar att 15 procent av deltagarna i ASA-gruppen dog av sin cancer mot 19 procent i gruppen som inte åt ASA. Intressant i sammanhanget är att den lägre mortaliteten noterades för patienter som började äta ASA först efter sin diagnos men som alltså inte åt preparaten innan de diagnostiserades med cancer.
Författarna har dessutom tittat på prov från 459 tumörer och analyserat dessa avseende om tumören överuttrycker enzymet COX-2. Man har därefter tittat på om ASA-användning påverkade prognosen annorlunda för tumörer som överuttrycker COX-2 än för tumörer som inte överuttrycker enzymet. Resultaten visar att ASA förbättrade prognosen, särskilt för patienter med tumörer som överuttrycker COX-2, vilka för övrigt utgör majoriteten av alla kolorektaltumörer. För de tumörer som inte överuttryckte COX-2 förelåg inte några skillnader i överlevnad bland de patienter som åt ASA och de som inte gjorde det. Nästa steg för forskargruppen är en ny undersökning där deltagare med kolorektalcancer vid sidan av normal behandling kommer att ges COX-2 hämmare.
Det är inte första gången som ASA kopplas samman med kolorektalcancer. Tidigare studier, däribland en uppmärksammad brittisk undersökning publicerad 2007 i Lancet, har dock främst fokuserat på preparatets preventiva effekt mot sjukdomen och indikerat att en sådan tycks finnas. Den aktuella studien fokuserar i stället på ASA:s effekt vad gäller överlevnad hos individer som har en känd kolorektalcancer.
JAMA applåderar rönen på ledarplats och konstaterar att man under senare år upptäckt att ASA tycks ha gynnsamma effekter mot ett flertal sjukdomar och att ännu en sjukdom, kolorektalcancer, nu kan räknas till dessa. Mer forskning krävs dock innan man kan gå ut med generella rekommendationer till patienter med kolorektalcancer att ta ASA, skriver JAMA vidare i en kommentar under rubriken »A promising new twist for an old drug«. Rubriken är väl vald; att det rör sig om ett preparat med anor råder det inget tvivel om.
Acetylsalicylsyra upptäcktes i mitten av 1800-talet och blev i början av 1900-talet en enorm försäljningsframgång. Den brittiske farmakologen John Robert Vane belönades med Nobelpriset 1982 efter att ha visat att preparatets verkningsmekanism är att reglera ned produktionen av prostaglandiner och tromboxaner genom inhibering av cyklooxygenas (COX). Men ASA:s historia sträcker sig än längre tillbaka. Örtextrakt innehållande salicylsyra har använts i mer än 2 500 år. Redan de gamla grekerna hade kring år 500 före Kristus noterat att extraktet hade både antiinflammatoriska och smärtstillande egenskaper.