Diabetes ökar bland barn i Europa i en accelererande takt och snabbast hos de yngsta barnen. Ökningstakten är högst i tidigare lågincidensländer i Öst- och Centraleuropa. Om trenden fortsätter i samma takt kommer prevalensen av diabetes hos barn under 15 år att öka med 70 procent 2020 och fördubblas hos barn under 5 år.

Sedan 1989 har 20 befolkningsbaserade register, representerande 17 länder i Europa, med samma metod och valideringssätt registrerat sammanlagt 29 311 nya fall av typ 1-diabetes i åldern 0–15 år. Åldersspecifika loglinjära modeller för ökningen skattades i fem geografiska regioner, och modellerna användes för att skatta prevalens 2005–2020.
Alla utom två centra visade signifikant årlig incidensökning, varierande från 0,6 till 9,3 procent. Den genomsnittliga årliga ökningen var 3,9 procent, och den snabbaste ökningen (5,4 procent) sågs i åldern 0–4 år. Förändringstakten var högst i länder i Central- och Östeuropa, som startade från en låg incidens, medan högincidensländer som Sverige hade en något lägre ökningstakt. Prediktionsmodellen visade att man kan förvänta sig en ökning från 94 000 fall år 2005 till 160 000 år 2020, med störst förändring bland de yngsta barnen.

Den dramatiska ökningen av barndiabetes typ 1 och som vi sett i Sverige ända sedan 1979 måste förklaras av livsstilsfaktorer. Kända riskfaktorer som antas accelerera en redan pågående betacellsdestruktion såsom snabb längd- och viktökning hos barn passar bäst med mönstret för förändring av diabetesincidensen. Svenska och belgiska studier talar för att incidensen hos unga vuxna inte ökar utan snarast minskar, vilket tyder på en förskjutning åt lägre åldrar. Fynden innebär ytterligare motiv att söka påverka överkonsumtion hos barn i Europa.
Barndiabetesvården måste förstärkas för att förhindra en urholkning av vårdkvaliteten för dessa barn som riskerar senkomplikationer av diabetes i allt yngre åldersgrupper.