De flesta av oss har i dag ett stillasittande arbete, och även på fritiden har vi blivit alltmer stillasittande. Omfattande nationella undersökningar från USA visar att mer än hälften av såväl vuxna som barn tillbringar mer än hälften av den vakna tiden stillasittande. Tidigare rekommendationer rörande fysisk aktivitet och hälsa har varit mycket fokuserade på att öka den fysiska aktiviteten. Sedan 2007 har vi uppmuntrat patienter och allmänhet att försöka vara fysiskt aktiva minst 30 minuter i någon form av måttligt ansträngande aktivitet minst fem av veckans dagar. Betydligt mindre vikt har vi lagt vid just den tid vi sitter stilla.

I en kanadensisk undersökning, Canada fitness survey, undersöktes 1981 9 735 kvinnor och 7 278 män i åldern 18–90 år. De utgör ett representativt urval av den kanadensiska befolkningen såväl i städer som på landsbygden. Med hjälp av frågeformulär som fylldes i vid hembesök studerades fysisk aktivitet på fritiden, stillasittande tid, rökvanor och alkoholkonsumtion. Studiepersonerna ka­tegoriserades som tillhörande någon av följande grupper: 1) mestadels rörlig, 2) stillasittande en fjärdedel av tiden, 3) stillasittande hälften av tiden, 4) stillasittande tre fjärdedelar av tiden eller 5) stillasittande större delen av den vakna tiden. Studiekohorten följdes prospektivt i snitt i tolv år.

Under uppföljningstiden dog 1 832 individer, varav 759 av hjärt–kärlsjukdom och 547 av cancer. Även sedan man tagit hänsyn till tänkbara störfaktorer som rökning, alkoholkonsumtion och fysisk aktivitet på fritiden såg man en progressivt ökande dödlighet i relation till hur stillasittande man var. Risken (hazard-kvot) ökade signifikant från 1 hos dem som var rörliga större delen av dagen (kategori 1) upp till 1,54 hos dem som var mest stillasittande (kategori 5).
Riskökningen var i princip densamma när man studerade enbart död i kardiovaskulär sjukdom. Man såg däremot ingen signifikant relation mellan stillasittande tid och dödlighet i cancer. Den ökade kardiovaskulära och totala mortaliteten var allra högst hos dem som var både stillasittande och överviktiga. Överriskerna fanns hos såväl de äldre som de yngre studiedeltagarna och hos både män och kvinnor.

Detta är den första studie som prospektivt studerat sambandet mellan stillasittande tid och total dödlighet. Tidigare prospektiva studier av kvinnor har visat att långvarigt stillasittande (mer än 16 timmar per dag) var kopplat till ökad risk för insjuknande i kardiovaskulär sjukdom. Man har också tidigare visat att stillasittande tid är kopplad till ökad risk för övervikt, metabola syndromet och typ 2-diabetes. Vi närmar oss nu ett paradigmskifte, där vi inte enbart kan ta hänsyn till hur fysiskt aktiva vi är och hur många gånger vi motionerar i veckan. Vi måste fästa större vikt vid stillasittande tid.
Författarna diskuterar också bakomliggande mekanismer och nämner att man i djurstudier, där försöksdjur hållits mycket stilla, ser förändringar i slagvolym, glukostolerans, lipoproteinomsättning etc. Peter Katzmarzyk från Pennington Biomedical Research Center i Baton Rouge, Louisiana, USA, som är en av de ansvariga forskarna, säger att han hoppas att studien ska leda till att vi blir mer varse de hälsorisker som är förknippade med att just sitta stilla länge och att vi i framtida rekommendationer om fysisk aktivitet och hälsa även ska inkludera råd om att inte sitta stilla länge utan paus.