Kortikosteroider ökar chansen för att en patient med halsont till följd av infektion ska bli symtomfri. Det visar en brittisk metaanalys som presenteras i tidskriften BMJ. Författarna har tittat på åtta studier som totalt omfattar 743 individer, både barn och vuxna, med halsont. Av dessa testades 330 individer positivt för grupp A β-hemolytiska streptokocker. Deltagarna behandlades enligt sedvanlig praxis med antibiotika och smärtstillande preparat. Värt att notera är att de ingående studierna hade olika upplägg. I vissa studier gavs antibiotika till alla sökande, medan det i ett par studier gavs antibiotika bara till sökande med ett positivt streptokocktest.

I samtliga studier gavs en grupp patienter vid sidan av eventuell antibiotika och analgetika (främst paracetamol) tillägg av kortikosteroider i symtomlindrande syfte. Författarna har därefter tittat på hur snabbt patienterna blev symtomfria. Det visade sig att sannolikheten för att en individ skulle bli symtomfri inom ett dygn mer än tredubblades hos individer som fått kortikosteroider.
Den genomsnittliga tiden till symtomfrihet minskade med i genomsnitt sex timmar hos gruppen som fått steroider. Särskilt hos patienter med svår hals­smärta hade steroiderna god symtomlindrande effekt, visar studien. Den symtomlindrande effekten var dock mest framträdande under det första dygnet. En konsekvens av detta är att det sannolikt räcker att ge steroider en gång. Några skillnader mellan barn och vuxna i behandlingseffekt av steroider noterades inte.

Den aktuella studien visar således att en engångsdos kortikosteroider tycks effektiv när det gäller att kupera halssmärta. Paul Little, professor i allmänmedicin i Southampton, skriver i en kommentar till artikeln att studien lyfter den aktuella frågan om alternativ medicinering vid sidan av antibiotika vid halssmärta.
Man kan på goda grunder ifrågasätta den frikostiga användningen av antibiotika: majoriteten av alla halsinfektioner är som bekant virala, och antibiotika ger dessutom bara en begränsad symtomlindrande effekt vid bakteriell infektion i halsen. Det är den symtomlindrande effekten som är central. Att ge antibiotika för att förhindra allvarliga komplikationer av halsinfektioner är sällan motiverat, skriver studiens författare och anger som exempel att bara 2 per 10 000 patienter som söker för halsont drabbas av peritonsillär abs­cess. Den begränsade effekten av antibiotika ska dock vägas mot att många patienter själva ställer krav på medicinering vid halsont och inte nöjer sig med besked från läkaren att antibiotikabehandling inte är indicerad.
Rönen är således intressanta mot bakgrund av att det finns ett behov av alternativ till antibiotika när det gäller symtomlindring vid halsinfektion. Kanske kan en engångsdos kortikosteroider utgöra ett sådant alternativ. Dock behövs fler studier inom fältet. Särskilt efterfrågas studier där man jämför patienter som bara ges steroider (och inte antibiotika) med individer som behandlas med antibiotika.