Ett tillräckligt intag av omega 3-fettsyror i vår kost är viktigt såväl för normal utveckling av det lilla barnets hjärna som för att bibehålla hälsan hos vuxna individer. Vetenskapliga studier har visat gynnsam effekt på flera normalfysiologiska funktioner såsom syn och minnesförmåga samt på hjärtats retledningssystem och blodfetter. Det finns även epidemiologiskt stöd för att ett högt omega 3-intag sannolikt skyddar mot uppkomst av vissa tumörsjukdomar. Studier talar dessutom för att omega 3-syror kan dämpa inflammatorisk aktivitet.
På molekylär nivå medieras ome­ga 3-syrornas effekter sannolikt via flera mekanismer såsom genreglering och förändrad balans mellan prosta­glan­diner och leukotriener samt genom direkta effekter på cellmembranernas struktur och funktion. I vår diet är fet fisk från kalla hav särskilt rik på omega 3-syror.

Är omega 3-syrorna då alltigenom nyttiga och sjukdomsförebyggande? Om man får tro hälsokosttillverkarna tycks det vara så. Under den nu allt snabbare accelererande influensapandemin kan det emellertid vara av vikt att belysa en potentiell hälsorisk med omega 3-syrorna.

Jämfört med vanlig influensa karakteriseras den nya influensan (H1N1) bl a av att individer som insjuknar drabbas av mer uttalade skador på luftvägsslemhinnan, och de tycks ha högre risk för aggressivt förlöpande viral pneumoni.
Det är i detta sammanhang relevant att sammanfatta en handfull vetenskapliga studier som talar för att infektionsförsvaret, i synnerhet det antivirala immunsvaret, tycks hämmas av omega 3-syror. Redan 1999 visades att möss som givits fiskolja och sedan infekterats med influensavirus hade signifikant högre virusnivåer, sänkt produktion av inter­feron-γ och försämrad produktion av specifika IgA- och IgG-antikroppar jämfört med djur som fått standarddiet [1]. Samma forskargrupp kunde senare visa att fiskolja försämrar cytotoxiciteten hos virusspecifika T-lymfocyter i möss [2].
I en studie av friska unga män ledde omega 3-tillförsel (dokosahexaensyra) till signifikant reduktion av dels NK-cellsaktivitet, dels sekretion av cytokiner som IL-1β och TNFα [3]. I en kohortstude där födointaget hos 83 000 friska amerikanska kvinnor följdes prospektivt under tio år med hjälp av validerade enkäter fann man att ett högt intag av omega 3-syror ökade risken för samhällsförvärvad pneumoni med 24 procent jämfört med ett lågt intag [4].

I juninumret av tidskriften Nutrition visar nu en forskargrupp från University of North Carolina att möss som under två veckor fått en diet berikad med omega 3-syror och sedan infekterats med in­fluensavirus (influensa A/Puerto Rico/8/34) uppvisade 40 procent högre mortalitet än möss som fått en kontrolldiet [5]. Författarna visar även att virusbördan i försöksdjurens lungor var 70 procent högre i omega 3-gruppen än i kontrollgruppen. Lungorna från försöksdjur som fått fiskolja hade signifikant färre CD8-positiva T-celler och ett minskat mRNA-uttryck av flera typer av interleukiner såsom TNFα och IL-6 än de djur som fått standarddiet. Av de försöksdjur som överlevde infektionen behövde möss som fått omega 3-berikat foder signifikant längre tid för återhämtning än kontrolldjuren.

Sammanfattningsvis finns nu flera välgjorda försöksdjursstudier som samstämmigt talar för att omega 3-tillskott försämrar immunsvaret mot influensavirus. Studier på människa talar likaledes för att den antivirala immuniteten försämras av dessa populära kosttillskott. Även om större kliniska studier ännu saknas bör försiktighetsprincipen tillämpas. Med tanke på den rådande influensapandemin bör läkarkåren ta ansvar för att avråda från omega 3-tillskott i nuläget.