Att influensa kan resultera i kardiella komplikationer såsom myokardit är välkänt. Däremot är sambandet mellan influensa och ökad risk för hjärtinfarkt och kardiovaskulärt orsakad död inte lika välundersökt. Forskare från Storbritannien har undersökt detta i en studie som presenteras i tidskriften Lancet Infectious Diseases.

Författarna har gjort en metaanalys och identifierat sammanlagt 42 studier som genomförts under perioden 1981–2008. Alla dessa handlar om kopplingen mellan influensa och hjärtinfarkt alternativt influensa och kardiovaskulärt orsakade dödsfall. Studierna varierar i upplägg avseende flera parametrar. Vissa har tittat på individer som själva rapporterat att de haft influensaliknande symtom. Andra har bara inkluderat individer där influensan verifierats med IgG-antikroppar. Det finns även studier som tittat på individer som sökt läkare för symtom på respiratorisk infektion utan att denna diagnostiserats närmare. Även utfallsmåtten skiljer sig. Vissa studier har haft hjärtinfarkt som primärt utfallsmått, medan andra tittat på kardiovaskulärt orsakade dödsfall.

Om man slår samman resultaten visar det sig att det finns en koppling mellan influensa och hjärtinfarkt. Fler människor tycks drabbas av hjärtinfarkt och dö till följd av kardiovaskulära orsaker under influensaperioder. Sambandet gäller dock inte bara mellan influensa och hjärtinfarkt utan mellan respiratoriska infektioner i allmänhet och hjärtinfarkt. Även mellan influensa och kardiovaskulärt orsakad död har författarna hittat ett samband, som dock inte är lika starkt som det mellan influensa och hjärtinfarkt. Värt att understryka är att det tidigare presenterats ett stort antal studier (som inte ingår i metaanalysen) som kopplat en rad olika bakteriella och virala infektioner till ökad risk för kardiovaskulär sjukdom. Det gör således att de samband som noterats inte var helt oväntade.

Att influensa skulle kunna orsaka hjärtinfarkt är ingen ny idé. Bidragande till detta är att tidigare studier visat att både insjuknande och dödlighet i hjärtinfarkt tycks ha säsongssvängningar som påminner om influensas. Detta mönster har man för övrigt hittat i flera av de studier som ingår. Författarna till studien konstaterar att de i och med den aktuella metaanalysen funnit stöd för hypotesen att influensa ökar risken för hjärtinfarkt och kan utlösa hjärtinfarkt hos högriskindivider. Mekanismen bakom sambandet återstår att visa i detalj, men klart är att influensa tros kunna stimulera en akut inflammatorisk process och verka prokoagulatoriskt. Intressant är också att forskare även hittat RNA från influensavirus i aterosklerotiska plack. Det är dock högst oklart om förekomsten av RNA från influensaviruset har någon egentlig klinisk relevans.

En högintressant frågeställning är givetvis om man med hjälp av influensavaccin kan påverka insjuknande i hjärtinfarkt och kardiovaskulärt orsakad död på populationsbasis. Två studier kring detta har identifierats, varav den ena kom fram till att vaccination tycks skydda mot kardiellt orsakade dödsfall medan den andra studien var icke-konklusiv. Författarna efterfrågar fler studier inom fältet men ger, baserat på den evidens som i dag finns tillgänglig, rekommendationen att hjärt–kärlsjuka både bör erbjudas och motiveras till influensavaccination.