Traditionell röntgen, datortomografi och nuklearmedicinska undersökningar såsom skintigrafi innebär alla att patienten utsätts för joniserande strålning. Forskare från USA har sammanställt data kring strålningsexponering till följd av medicinska undersökningar. Rönen presenteras i tidskriften New England Journal of Medicine.

Studien bygger på data från närmare en miljon amerikaner (952 420 individer) mellan 18 och 64 år som var försäkrade i samma sjukförsäkringsbolag. Uppgifter kring vilka medicinska undersökningar dessa genomgått under en treårsperiod, 2005–2007, har funnits tillgängliga. Utifrån dessa uppgifter har forskarna beräknat vilken stråldos individerna utsatts för på årlig basis.
En årlig stråldos understigande 3 millisievert (mSv) har betraktats som låg. Det är i storleksordningen samma nivå som man utsätts för som bakgrundsstrålning (alltså utan att ha genomgått någon undersökning som involverar joniserande strålning). En medelhög dos är mellan 3 och 20 mSv per år, vilket är i nivå med vad medicinsk personal i USA som jobbar med t ex röntgen utsätts för i genomsnitt. Hög dos är 20–50 mSv, motsvarande den i USA högsta tillåtna dosen för medicinsk personal. Mycket hög dos är en årlig exponering som överstiger 50 mSv.

Resultaten visar att drygt två av tre deltagare (68,8 procent) utsattes för någon medicinsk undersökning som involverade strålning under den treårsperiod de följdes. I majoriteten av fallen gällde det traditionell röntgen, vilket innebär låg stråldos. Den genomsnittliga stråldos som deltagarna utsattes för genom medicinska undersökningar var låg och uppgick till 2,4 mSv (notera att detta alltså inte inkluderar den bakgrundsstrålning som alla utsätts för och som nämnts är ungefär lika stor). Det fanns dock en mindre grupp individer som utsattes för höga doser: 1,9 procent av deltagarna utsattes årligen för doser över 20 mSv till följd av medicinska undersökningar, medan 0,2 procent utsattes för doser över 50 mSv.

Författarna konstaterar att detta innebär att ett stort antal amerikaner varje år utsätts för joniserande strålning på en nivå som inte är tillåten för medicinsk personal som arbetar med röntgen. För samtliga deltagare svarade datortomografi och skintigrafi för 75,4 procent av den sammanlagda stråldosen trots att vanlig slätröntgen var den klart vanligaste undersökningsmetoden i antal undersökningar räknat.
För den enskilda individen är risken för cancer till följd av strålning givetvis låg, men på populationsbasis riskerar man att ett mindre antal individer drabbas av cancer till följd av strålning från medicinska undersökningar, konstaterar författarna.