De svenska kyrkböckerna lade grunden för det svenska personnumret. Registreringen av svenska invånare gjorde det enklare för staten att värva soldater. 1947 introducerades ett niosiffrigt personnummer som bestod av födelsedatum följt av ett tresiffrigt nummer. I slutet av 1960-talet lade man så till en kontrollsiffra, och personnumret som vi känner det gjorde entré. Kontrollsiffran gör det möjligt att säkerställa att födelsedatum och det tresiffriga numret stämmer överens.
Personnumret används i dag av alla slags myndigheter, det har även fått stor spridning utanför Myndighets-Sverige, och det är inte ovanligt att personnumret efterfrågas när man t ex ska hyra bil eller prenumerera på en tidning. De fles­ta läkare använder personnumret för att identifiera patienter, och den mesta medicinska registerforskningen i Sverige har personnumret som bas.

Tillsammans med representanter för bl a Skatteverket, Socialstyrelsen och Statistiska centralbyrån har undertecknad skrivit en översiktsartikel om personnumret. Artikeln redogör för personnumrets uppbyggnad, vem som tilldelas personnummer, hur det regleras juridiskt och hur det används.
Fram till januari 2008 hade ca 75 000 individer bytt personnummer. De vanligaste orsakerna till personnummerbyte är att personnumret inte stämmer med faktiskt födelsedatum eller med det kön individen har (näst sista siffran i personnumret är könsberoende). Den här typen av fel drabbar framför allt nyfödda i Sverige och invandrare. Andelen fel ökar också i tider av massiv invandring.
Vanligast är personnummerbyten bland människor som invandrat från Syrien (18 procent har bytt personnummer), Iran (9 procent) och Turkiet (7 procent). Däremot är det mycket få individer som byter personnummer för att deras liv är i fara. Det totala antalet individer som fått ett helt nytt person­­nummer (inte »bara« skyddad identitet) uppskattas till 20–30.

Återanvändning av personnummer är sällsynt. Ändå uppskattas antalet återanvända personnummer i Sverige till strax över 15 000. Återanvändning kan bli nödvändig för (födelse)datum som är hårt belastade och där personnummer för dessa datum riskerar att ta slut.
Födelsedatum är nämligen relativt ojämnt fördelade över året och högst beroende av födelseland. De vanligaste födelsedatumen i Sverige är 1 januari och 1 juli för vissa år på 1950- och 1960-talet. Runt 0,2 procent av alla svenskfödda har 1 januari som sin födelsedag, att jämföra med ca 4–6 procent av invandrare från Syrien eller Somalia. Artikeln behandlar också etiska aspekter på användningen av personnumret inom forskningen. Slutligen beskrivs även personnummersystemen i Danmark, Finland och Norge.