Riskerna att drabbas av sjuklighet och att dö i förtid minskar med längre utbildning, yrken med hög­re status och högre inkomst. Sammantaget förklarar dessa faktorer en stor del av all sjuklighet, också i länder som Sverige. Samtidigt är de bakomliggande orsakerna fortfarande okända såtillvida att sambanden bara till en del förklaras av kända riskfaktorer som rökning.
Nyligen har det publicerats studier som pekar på starka samband mellan resultaten på IQ-test i barndomen och hälsa i vuxenlivet. Denna forskning har givit upphov till den kontroversiella hypotesen att det är tidiga skillnader i intelligens som är den bakomliggande förklaringen till socioekonomiska skillnader i sjuklighet och förtidig död.

Vi har testat denna hypotes med hjälp av uppgifter om alla barn som gick i årskurs tre i Malmös alla skolor år 1938. De flesta av dessa 1 530 barn var födda 1928. Barnen gjorde ett IQ-test på vårterminen i trean då de var omkring 10 år gamla. Studien innehåller rik information både om barnens sociala bakgrund och om deras väg genom utbildningssystemen från årskurs tre och framåt. Vi följde upp barnens dödlighet, oavsett orsak, till och med år 2003, dvs till 75 års ålder.
Resultatet visar att utbildningslängden är starkt förknippad med livslängden för både män och kvinnor: varje extra år i skolan minskade risken att dö i förtid med omkring 10 procent. Detta gällde också efter statistisk kontroll för social bakgrund. Sambandet mellan den egna utbildningen och risken att dö gällde dessutom efter statistisk kontroll för IQ vid 10 års ålder. IQ i barndomen var således inte förklaringen till de socioekonomiska skillnaderna i livslängd. Däremot fanns det ett tydligt eget bidrag av IQ i barndomen till livslängd, som inte förklarades av social bakgrund eller egen utbildning. Denna unika effekt av IQ skilde sig samtidigt tydligt mellan könen, vilket pekar på att sambandet mellan IQ och hälsa inte skulle förklaras av att vissa föds »friska, starka och smarta«.

Detta är goda nyheter, eftersom IQ är påverkbart. Om barns miljöer, i vid bemärkelse, kan bli bättre och mer jämlika, exempelvis genom fortsatt utveckling av förskolan och stöd till föräldrar, kan detta minska skillnaderna i hälsa.