Oseltamivir är ett läkemedel som hämmar förökningen av influensavirus hos en infekterad patient. Användningen av oseltamivir ökade dramatiskt under 2009 i samband med den nya influensan A/H1N1 och grundades till stor del på en metaanalys från Cochrane-institutet. Denna visade att behandlingen minskade risken för nedre luftvägskomplikationer (såsom lunginflammation) hos i övrigt friska vuxna. Metaanalysen har nu uppdaterats av Cochrane-gruppen, delvis på grund av kritik mot att den första versionen inte var gedigen nog.

Författarna gjorde en litteratursökning i medicinska databaser från 1950 till och med augusti 2009. Sökningen gällde randomiserade, kontrollerade studier av behandling med oseltamivir hos i övrigt friska vuxna med säsongsinfluensa. Minst 75 procent av patienterna skulle vara mellan 14 och 60 år. Sökningen resulterade i 399 studier, varav 20 ansågs vara av tillräckligt hög relevans för att granskas närmare. Antalet inkluderade patienter varierade mellan 1 797 och 2 448, beroende på vilket utfall som studerades.
Vid genomgång av de 20 studierna befanns kvaliteten vara varierande. En stor studie från 2003 var egentligen en kombinerad analys av tio mindre studier, varav åtta visade sig vara opublicerade. Eftersom det därför var svårt att utläsa bland annat vilka patienter som studerats (friska eller med komorbiditet) uteslöts denna kombinerade studie ur metaanalysen. Baserat på de resterande studierna fann forskarna ingen evidens för att oseltamivir minskade risken för nedre luftvägskomplikationer (riskkvot 0,55; 95 procents konfidensintervall, KI, 0,22–1,35). Det fanns dock evidens för att oseltamivir förkortade sjukdomsförloppet med cirka en dag, om medlet intogs inom 48 timmar efter symtomdebut. Mot symtomlindringen kan vägas att oseltamivir också gav illamående (oddskvot 1,79; 95 procents KI 1,10–2,93).
Författarnas slutsats är att effekten av oseltamivir vid säsongsinfluensa är blygsam och att man i dag inte kan hävda att läkemedlet skyddar mot komplikationer. Underlaget för behandlingen vid nya pandemier såsom A/H1N1 är likaledes osäkert. Bättre information behövs därför innan man kan avgöra samhällsnyttan med en mer utbredd användning av läkemedlet.
Jefferson T, et al. BMJ. 2009;339:b5106. doi: 10.1136/bmj.b5106

Läs mer:

»Vi behöver en radikal förändring av reglerna för tillgänglighet till kliniska prövningars rådata«, skriver BMJ:s chefredaktör Fiona Godlee i BMJ den 12 december 2009, med anledning av den uppdaterade metaanalysen. En rad artiklar i samma nummer rör tillgång till rådata och de tveksamheter som uppstått kring de opublicerade studierna, se relaterade artiklar, inklusive svar från läkemedelsproducenten Roche, i anslutning till metaanalysen.