Kan SSRI-preparat förändra patientens personlighet? Det tror i alla fall forskare från USA som presenterar sina rön i tidskriften Archives of General Psychiatry.

Studien bygger på 240 personer med depression (major depressive disorder). Av dessa lottades 120 till behandling med SSRI-preparatet paroxetin; 60 deltagare gavs kognitiv terapi och resterande 60 utgjorde kontroller. Vid sidan av de depressiva besvären bedömdes indivernas personlighetstyp både före och efter behandlingen med hjälp av det psykologiska testet NEO-Five Factor Inventory. Det togs fram i mitten av 1980-talet och bygger på att personligheten bedöms utifrån fem parametrar: neuroticism, extroversion, öppenhet, vänlighet och samvetsgrannhet.
Det har tidigare hävdats att en hög grad av neurotisk personlighet (ångestfylld, självosäker och emotionellt instabil) är korrelerad med ökad risk för depressiva besvär. Likaså har en låg grad av extrovert personlighet (social, utåtriktad och impulsiv) förknippats med ökad depressionsrisk.

En uppföljning gjord efter åtta veckor visade att SSRI-behandlade hade förbättrats avseende sina depressionssymtom. Även placebogruppen hade förbättrats men inte lika mycket. Intressant nog hade SSRI-gruppens personlighet förändrats från en neurotisk personlighet i riktning mot en extrovert personlighet. En viss förändring av personligheten i samma riktning noterades även hos kontrollerna, men förändringen var betydligt större i SSRI-gruppen.

Att SSRI-behandling skulle kunna påverka en individs personlighet har föreslagits tidigare, men de flesta tycks ha lutat åt att detta är en bieffekt av förbättringen av de depressiva besvären. Kanske är det i stället så att det finns en personlighetsförändrande effekt hos SSRI som i sig verkar antidepressivt. Detta är givetvis intressant, även mot bakgrund av att SSRI visat sig effektivt mot ångestrelaterade tillstånd som tvång och fobier.
Att det finns svårigheter förknippade med att gradera en individs personlighet är givetvis lätt att inse. Inte desto mindre är resultaten intressanta, då de indikerar att det skulle kunna finnas en antidepressiv effekt av SSRI som bygger på att personligheten utvecklas från drag som normalt är förknippade med hög risk för depression. Studien har föga förvånande blivit rejält omdebatterad, något som är lätt att inse mot bakgrund av hur vanskligt det är med SSRI-behandling i västvärlden.