Den från prognossynpunkt negativa effekten av försenad diagnos och behandling av cancer är en fastställd sanning. Detta påstående har dock begränsat vetenskapligt underlag. Det har också påståtts, paradoxalt nog, att lång försening medför förbättrad överlevnad.

I en studie från Danmark (Århus universitetssjukhus) har konsekvenserna av behandlingsförsening av kolorektal cancer för överlevnad analyserats [2]. I analysen ingår 951 patienter som sjukhusvårdats för kolorektal cancer. I materialet uteslöts 147 patienter av skäl som demens och deltagande i screeningprogram. 458 patienter hade koloncancer och 282 hade rektumcancer. Före den planerade kirurgin utfrågades patienterna enligt ett formulär om datum för symtomdebut, första läkarkonsultation och remiss till sjukhus. Datum för gjorda undersökningar och initial behandling registrerades.

Tiden mellan symtomdebut och behandling kallas total behandlingsförsening, sjukvårdens försening tiden mellan första läkarkontakt och behandlingsstart och sjukhusförsening tiden mellan remiss till sjukhus och behandlingsstart. Behandlingsstart innefattade första dag för kirurgi, strålbehandling eller palliativ behandling. Med avseende på behandlingsförsening delades materialet upp i patienter med <60 respektive ≤60 dagars föresening . Vad gäller koloncancer hade 74 procent och vad gäller rektumcancer 82 procent av patienterna en behandlingsförsening på ≥60 dagar. Median behandlingsförsening var för koloncancer 116 dagar. Överlevnaden för patienter med koloncancer påverkades inte av en behandlingsförsening på ≥60 dagar. I en multivariat analys framkom att en akut kirurgisk åtgärd och samtidig annan sjukdom hade konsekvens för överlevnaden. Tumörstadium var den prognostiskt viktigaste faktorn. För rek­tum­cancer var median behandlingsförsening 134 dagar.Vid en total be­handlingsförsening på ≥60 dagar sågs en sämre överlevnad, som dock inte var tydligt statistiskt signifikant (P = 0,073). I multivariat analys var en behandlingsförsening på ≥60 dagar förenat med kortare överlevnad (hazard-kvot, HR, 1,69; 95 procents kon­fidensintervall, CI, 1,04–2,83) men efter korrigering för andra prognostiska faktorer inklusive tumörstadium inte signifikant (HR 1,53; 95 procents CI 0,91–2,59).Sjukvårdsförsening eller sjukhusförsening hade ingen konsekvens för överlevnaden. Analysen har reducerat sannolikheten för studiefel genom att inkludera en hel region i Danmark och genom att intervjun om symtomdebut gjordes av en tränad sjuksköterska. Denna studie är, anger författarna, den första som visar ett inverst förhållande mellan behandlingsförsening och överlevnad, men den stödjer inte att skyndsam utredning och behandling har konsekvenser för överlevnaden.Det är dock inte rimligt att redovisade resultat ska tas som skäl för att motverka initiativ att reducera handläggningstiden när det gäller cancerpatienter. En cancer växer kontinuerligt, och ju längre försening, desto större risk för tumörspridning. Det är alltså fortsatt angeläget att reducera tiden för alla moment i sjukdomsförloppet för patienter med kolorektal cancer.