Postoperativt delirium (POD), dvs postoperativ förvirring/konfusion, är en av de vanligaste postoperativa komplikationerna, men förvånansvärt nog en av de minst rapporterade. Med tanke på att tillståndet för med sig ökade krav på omvårdnad, förlängd vårdtid och ökad mortalitet borde det vara en vetenskaplig »kioskvältare«.
De kunskaper som finns baseras till stor del på studier vid kardiovaskulär och ortopedisk kirurgi. I denna italiens­ka fall–kontrollstudie undersöktes incidensen av POD hos äldre (>65 år) som lades in för allmänkirurgi. Syftet var också att identifiera perioperativa riskfaktorer.

Patienterna var omsorgsfullt kartlagda vad gäller demografi, medicinering, komorbiditet och hälsorelaterade variabler. Omfattande fysisk och biokemisk undersökning ingick, liksom skattning med väl validerade mätinstrument för kognitiva funktioner inklusive Confu­sion assessment method för detektering av POD. Såväl den intraoperativa som den postoperativa datasamlingen var omfattande.
Alltför kognitivt komprometterade patienter exkluderades från testning. Av 351 inkluderade patienter kom 13,2 procent att utveckla POD. Incidensen var högre vid akut kirurgi än vid elektiv, 17,9 vs 6,7 procent. Debuten skedde dag 2 och 3 i två tredjedelar av fallen. Drygt hälften av patienterna uppvisade hyperaktiv symtomatologi, en fjärdedel var hypoaktiva och resterande hade blandade symtom.
Från en univariat analys togs till logistisk regression de perioperativa variabler som uppvisade signifikanta skillnader mellan dem som drabbats respektive inte drabbats av POD. Följande variabler föll ut som prediktorer för POD: hög ålder (>75 år), komorbiditet, preoperativt nedsatt kognitiv förmåga, förekomst av psykiatriska symtom såsom ångest eller depression samt abnorm glukosreglering.

POD medförde mer än dubblerat antal vårddagar: 21 vs 8. Sjukhusmortaliteten var också mer än dubblerad: 19,0 vs 8,4 procent. Sannolikt var resultaten än värre, eftersom de med minst av kognitiv reservkapacitet exkluderades.
Denna välgjorda studie motiverar oss att identifiera påverkbara prediktorer för att förhindra eller lindra POD.