Det är sedan tidigare känt att interleukin-17 (IL-17) kan produceras av vissa T-hjälparlymfocyter (Th-celler) och att detta cytokin kan vara viktigt för det medfödda immunsvarets förmåga till rekrytering och ackumulering av neutrofila granulocyter (neutrofiler) lokalt i luftvägar och andra organ i olika djurmodeller. Sammantaget talar redan publicerade data från djurmodeller för att just IL-17 är ett viktigt cytokin för att värdförsvaret ska kunna bekämpa ett brett spektrum av bakteriella species genom att orkes­trera neutrofiler och frisätta antibakteriella peptider från lokala slemhinnor. Hittills har det dock saknats studier som bekräftar förekomsten av IL-17-producerande Th-celler i luftvägar hos människa.

I en experimentell studie på friska frivilliga försökspersoner visar nu Glader och medarbetare på ökade nivåer av lösligt IL-17-protein och samtidig förekomst av IL-17-producerande Th-celler lokalt i luftvägarna, efter lokal stimulering med endotoxin, en strukturell komponent från gramnegativa bakterier, som orsakar ackumulering av neut­rofiler i luftvägar. Därtill visar studien på förekomsten av RORCvar2, en transkriptionsfaktor specifik för s k Th17-celler, en population av Th-celler som på experimentell grund har tillskrivits en roll i värdförsvaret och dessutom vid olika inflammatoriska sjukdomstillstånd, såsom astma, cystisk fibros, inflammatorisk tarmsjukdom, multipel skleros, psoriasis och reumatoid artrit samt vid rejektion av transplanterade organ. Den aktuella studien visar dessutom på en motsvarande ökning av nivåer hos and­ra Th17-cytokiner och av en antibakteriell peptid, beta-defensin-2.
Det faktum att den nya humanstudien visar på frisättning av IL-17 och andra cytokiner förknippade med Th17-celler stöder hypotesen att dessa celler inte bara förekommer utan även är involverade i värdförsvaret i luftvägar in vivo hos människa. I och med publiceringen av den aktuella studien så finns nu en vetenskaplig grund för att undersöka Th17-cellers förekomst och aktivitet vid olika lungsjukdomar hos människa och för att kartlägga målmekanismer för nya läkemedel.