Infektion med XMRV (xenotropt mu­rint leukemivirusrelaterat virus) verkar inte kunna förklara insjuknandet i kroniskt trötthetssyndrom till någon större del, enligt tre nya europeiska studier.

I höstas kom ett potentiellt genombrott i forskningen kring kroniskt trötthetssyndrom (KTS) eller myalgisk encefalomyelit, som tillståndet också kallas. En amerikansk forskargrupp redovisade då sina fynd av det relativt okända retroviruset XMRV i arkiverade blodprov från 67 procent av en grupp patienter med KTS [1]. Samtidigt återfanns viruset hos bara 4 procent av friska kon­troller. Eftersom man länge spekulerat kring infektiösa orsaker till KTS väckte studien stor uppmärksamhet, bl a i Läkartidningen (nr 50/2009).

I ett försök att upprepa fynden har en nederländsk forskargrupp därför undersökt arkivblodprov från 32 patienter med KTS (enligt Oxfordkriterierna) och 43 matchade kontroller [2]. Trots omfattande åtgärder för att optimera vi­rus­analyserna kunde XMRV inte återfinnas hos någon av studiedeltagarna. Två större brittiska studier, med sammanlagt 751 KTS-patienter och kontrollpersoner, har under tiden kommit fram till liknande resultat [3, 4].

Hur kan dessa stora skillnader i resultat förklaras? Det har framkommit att samtliga 101 patienter i Sciencestudien härrör från ett epidemiskt utbrott av KTS i ett litet amerikanskt samhälle år 1985.
Frågan är därför hur representativ denna grupp kan anses vara för majoriteten av KTS-patienter. Skillnader i laboratoriemetoder och i diagnostiska kriterier kan också ha spelat in. Kanske kan geografiska skillnader i XMRV-infektionens förekomst mellan Europa och USA vara en förklaring. Därför behövs exempelvis fler amerikanska studier, om ett samband mellan XMRV och KTS/ME ska kunna bekräftas.