Din släkts och dina vänners alkoholvanor kan ha ett betydande inflytande på dina egna alkoholvanor. Men hur mycket alkohol kolleger och grannar konsumerar har mindre betydelse, konstateras i en studie presenterad i Annals of Internal Medicine.

Beteenden som rökning, övervikt och även självmord kan samlas i grupperingar, s k kluster, i samhället. Amerikanska forskare har nu kunnat studera hur sådana kluster kan uppstå även kring alkoholvanor. Den berömda Framinghamkohorten (uppkallad efter en stad i delstaten Massachusetts) är en stor grupp amerikaner som följts under lång tid. Frågor om alkoholvanor har besvarats vid flera tillfällen, och förändringar i dessa kan därför utvärderas. Det är även känt vilka medlemmar i kohorten som är släkt och vilka som anser sig vara vänner och kolleger. Sammanlagt ingick 12 067 personer i den aktuella studien, som följdes upp mellan åren 1971 och 2003.

Både alkoholkonsumenter och nykterister förekom i kluster i nätverket. Att ha en vän eller släkting som drack mer än 1–2 glas per dag innebar 50 procent högre sannolikhet att man själv drack lika mycket (95 procents konfidensintervall, KI, 40–62 procent). Att ha en vän eller släkting som var nykterist innebar 29 procent högre sannolikhet att man själv helt avstod från alkohol (95 procents KI 23–36 procent). Ökat alkoholintag förekom inte minst efter att en make/maka börjat dricka mer, me­dan syskons vanor inte hade lika stor betydelse. Varken grannars eller kollegers alkoholvanor påverkade ens egen alkoholkonsumtion signifikant.

Eftersom man kunde observera ändrade alkoholvanor över tid kan resultaten inte förklaras enbart med att studiedeltagarna valt att umgås med liknande personer. Både alkoholdrickande och nykterism kan alltså spridas via det sociala nätverket. Författarna betonar därför potentialen i att bedriva alkoholprevention på gruppnivå.