Standardiserat uppmätt blodtryck i vila utgör en viktig grund för bedömning av en enskild patients risk för hjärt–kärlsjukdom.

Vi undersökte för första gången totalmortaliteten i förhållande till det först uppmätta blodtrycket vid inläggning på hjärtintensiven för akut bröstsmärta genom att analysera data i RIKS-HIA-registret, som innefattar alla svenska sjukhus. Det sammanlagda materialet bestod av 119 151 patienter som vårdades mellan 1997 och 2007 och som hade minst ett års uppföljningstid.
Vi fann att förhållandena mellan blodtryck och mortalitet var helt omvända jämfört med viloblodtryck, dvs prognosen var bättre ju högre blodtryck som hade uppmätts i denna stressade situation. Detta fynd var oberoende av dia­stoliskt blodtryck och av diagnoser som hjärtsvikt, och fyndet var ännu tydligare, med större absolut riskreduktion vid höga tryck, när högriskindivider, t ex patienter med diabetes undersöktes.

Vid analys utifrån kvartiler hade patienter med systoliskt blodtryck i högs­ta kvartilen, >162 mm Hg, 22 procent lägre totalmortalitet än patienter i andra kvartilen, 128–144 mm Hg. Alla data korrigerades genomgående för relevanta mediciner vid inläggning och vid utskrivning samt för ålder, kön, diastoliskt blodtryck och rökning.

Vad som var särskilt förvånande var att risken inte vände uppåt ens vid riktigt höga blodtryck, även ett systoliskt tryck på t ex 220 mm Hg innebar en klart bättre prognos än ett mer ordinärt högt blodtryck på 160 mm Hg. Patienter i and­ra kvartilen hade hela 40 procent lägre risk att dö än de som var i första kvartilen och som hade ett systoliskt blodtryck på <128 mm Hg.Man har tidigare funnit starka data för att tryckstegringen vid stress på mottagningen, vitrockshypertoni, inte påverkar prognosen i någon större utsträckning. Men att det är förenat med klart bättre prognos att ha riktigt höga blodtryck vid akut bröstsmärta är ett helt nytt fynd, som med all önskvärd tydlighet visar hur viktigt det är att ta hänsyn till i vilken situation ett blodtryck är uppmätt för att man ska kunna bedöma den prognos som blodtrycket innebär. RIKS-HIA, det svenska registret för hjärtintensivvård, skapades 1991 av Ulf Stenestrand och professor Lars Wallentin. Ulf Stenestrand var en mycket god vän till mig ända sedan vi började på kardiologen som underläkare i Linköping för 20 år sedan. Det är en stor förlust för svensk forskning att han avled i februari 2010, endast 49 år gammal.