En omdebatterad fråga är om man bör äta kost med lite fett eller lite socker när man har diabetes. SBU konstaterar att båda metoderna tycks ge liknande effekt på både HbA1c och vikt. När det gäller effekterna av kost med extremt lite kolhydrater och mycket fett finns det i dag inga studier av tillräckligt hög kvalitet publicerade. Om man tittar på enskilda livsmedel noteras att det finns »begränsat vetenskapligt stöd« för att baljväxter, fisk och grönsaker skulle skydda diabetiker mot insjuknande och död i hjärt–kärlsjukdom.
Minst två koppar kaffe om dagen tycks minska risken att avlida i hjärt–kärlsjukdom om man har diabetes. Stödet för detta anges till »måttligt starkt« (näst högsta nivå på den fyrgradiga skalan, högst är »starkt vetenskapligt stöd«). Däremot finns det inget stöd för att andra drycker, såsom läsk, te och mjölk, skulle påverka risken för diabetesrelaterade komplikationer.
Ett fynd som med säkerhet lär debatteras är det faktum att SBU funnit »måttligt starkt vetenskapligt stöd« för att måttlig alkoholkonsumtion skyddar diabetiker mot att insjukna och avlida i hjärt–kärlsjukdom jämfört med att helt avstå från alkohol. Även den totala dödligheten tycks sänkas vid måttlig alkoholkonsumtion; stödet för detta anges dock bara till »begränsat«. Något stöd för att alkohol skulle påverka risken för ögonbottenförändringar eller andra diabetesrelaterade komplikationer vid sidan av kardiovaskulär sjukdom har myndigheten dock inte funnit. Hur den sammanlagda mängden kalorier som intas bör fördelas över dygnet debatteras ibland; SBU konstaterar att det saknas studier av tillräcklig kvalitet inom fältet. Likaså saknas studier över hur kosten påverkar diabetikers livskvalitet.
En mycket viktig fråga är i vilken utsträckning man kan skydda sig mot diabetes genom viss kost. SBU konstaterar att det saknas studier av tillräcklig kvalitet kring effekterna av medelhavskost, så kallad GI-kost, vegetarisk kost, lågkolhydratkost eller enskilda livsmedel på risken för diabetes hos individer med nedsatt glukostolerans. Det tycks således inte gå att fastslå att en viss kost skyddar högriskindivider mot diabetes. Däremot finns det starkt vetenskapligt stöd för att intensiv livsstilsbehandling, som inkluderar motion i kombination med kost med lite fett och mycket fiber, minskar diabetesrisken för individer med glukosintolerans eller nedsatt fasteglukos.
Det sker mycket forskning inom fältet kost och diabetes, och författarna konstaterar att man hela tiden måste vara beredd att ompröva sina slutsatser i takt med att nya studier presenteras. Baserat på dagens studieläge finns det sammantaget ingen anledning att ändra de kostrekommendationer som ges vid diabetes, summerar SBU. En överväldigande majoritet av de studier som presenterats rör typ 2-diabetes, och myndigheten konstaterar att behovet är stort av koststudier där typ 1-diabetiker ingår.
