De mekanismer som ligger bakom hetsätande och sug efter socker och fett är desamma som vid missbruk av droger. Så kan man sammanfatta en studie i tidskriften Nature Neuroscience som lär väcka mycket uppmärksamhet.

Författarna har tittat på råttor och gjort ett flertal försök. Bland annat har dessa delats upp i tre grupper. En grupp gavs en normalt balanserad diet. En annan grupp gavs vid sidan av normal kost under en timme per dag även tillgång till vad som måste betraktas som skräpmat. Därtill fanns en tredje grupp med normal kost men samtidigt obegränsad tillgång till skräpmat dygnet runt. Skräpmaten utgjordes av komponenter de flesta kan relatera till: däribland cho­kladkakor, ostkaka, bacon och feta korvar.
Föga förvånande valde gruppen med obegränsad tillgång till skäpmat helt bort annan nyttig kost och fokuserade uteslutande på onyttigheterna. Djuren vräkte i sig maten okontrollerat, kaloriintaget var ungefär dubbelt så högt som i gruppen som åt normal kost. De steg snabbt i vikt. När författarna tittade på djurens hjärnor noterades att uttrycket av dopamin-2-receptorer i striatum reglerats ned hos djuren som åt fet mat – ett liknande mönster har visats hos människor med drogmissbruk. Enkelt uttryckt tycks således den osunda maten ha lett till ett kraftigt dopaminpåslag, vilket i sin tur resulterat i endogen nedreglering av dopaminreceptorerna.
Kopplingen mellan nedreglering av dopamin-2-receptorer och dietpreferenser har vidare bekräftats genom att receptorerna slagits ut hos en grupp djur. Detta åstadkoms då ett lentivirus med en RNA-sekvens som nedreglerar uttrycket av dopamin-2 (s k RNA-interferens) injicerades. Resultatet blev att djuren nästan omedelbart började hetsäta.

För att undersöka i vilken utsträckning den feta maten motiverade djuren att äta den gjordes ett annat experiment, i vilket djuren gavs elchocker när de matades. Chocken föregicks av att en lampa lyste. Försöket upprepades så att djuren lärde sig att koppla lampan till chocken. Djur utan tillgång till skräpmat tenderade att lämna utrymmet där de matades vid ljussignalen för att slippa chocken. Men djuren i skräpmatsgruppen ignorerade lampan. Trots att de elchockades fortsatte de äta.
Författarna konstaterar att den dåliga maten gör djuren så motiverade att äta att de helt struntar i andra stimuli. Liknande mönster har noterats vid råttförsök där djuren givits kokain. Som en parentes kan dessutom nämnas att djuren med obegränsad tillgång till skräpmat vägrade äta vanlig mat när skräpmaten togs bort efter sex veckor, i stället gick de in i vad som närmast är att betrakta som frivillig svält veckorna efter att onyttigheterna avlägsnats och de endast hade tillgång till normal kost.

Författarna konstaterar att överkonsumtion av onyttig mat leder till att hjärnan anpassar sig med nedsatt uttryck av dopamin-2-receptorer, samma mekanism som vid drogmissbruk. Även om studien är en av de första att visa detta vetenskapligt torde resultaten dock inte komma som någon större överraskning för de flesta. Otaliga överviktiga har vittnat om svårigheterna att lägga om kosten.