Fler och fler barn som diagnostiseras med cancer överlever i dag till vuxen ålder. Men det är viktigt att fortsätta att ta hänsyn till sjukhistorien, visar en analys i Annals of Internal Medicine.
Det är känt att de som överlevt cancer i barndomen löper ökad risk för kroniska sjukdomar och dödsfall senare i livet. De kan även få sena, sekundära tumörer orsakade av den behandling de fick för sin första cancer. Vilken sammanlagd inverkan dessa följdtillstånd har på förväntad livslängd är dock oklart.

Genom en matematisk modell har forskare vid Harvarduniversitetet kunnat simulera storleken på dessa effekter. Modellen använder data från en av världens största grupper av barncanceröver­levare angående sjukdomar och dödsfall i vuxen ålder. En persontid på mer än 340 000 år studerades, och data från 2 820 dödsfall användes.

Modellen visade att en simulerad grupp 5-årsöverlevare, som diagnostiserades med cancer vid 10 års ålder, har en livslängd som är förkortad med i snitt 10 år jämfört med den övriga befolkningens (osäkerhetsintervall 8,9–12,2 år). Förkortningen varierade från 4 år (vid njurcancer) till nästan 18 år (vid hjärn- och bentumörer). Den förkortade livslängden berodde bland annat på fler hjärt–kärl-, njur- och lungproblem. Effekterna kvar­stod i upp till 35 år efter diagnos.
Modellen i fråga bygger på vissa antaganden men kunde korrekt förutsäga flera parametrar som redan är kända, vilket anses validera upplägget. Författarna framhåller därför vikten av att primärvården blir mer medveten om behovet av ökad vaksamhet och kontinuerlig uppföljning av denna patientgrupp.