Vid utredning av misstänkt akustikusneurinom (tumör i hörsel- och balansnerven) är magnetkameraundersökning (magnetresonanstomografi, MRT) utan kontrastmedel en tillförlitlig och kostnadseffektiv metod. Det konstaterar SBU i sin kommentar [1] till en systematisk litteraturöversikt från brittiska NIHR (National Institute for Health Research) [2]. Översikten har granskats av SBU.
Akustikusneurinom drabbar årligen omkring 200 personer i Sverige. Vanliga symtom är ensidig hörselnedsättning, tinnitus och balansbesvär. I dag används framför allt två diagnostiska metoder vid utredning av misstänkt tumör, hjärnstamsaudiometri och MRT. Hur dessa metoder används i svensk praxis varierar – vissa rekommendationer anger hjärnstamsaudiometri som förstahandsmetod. Nya, högupplösande magnetkamerametoder utan kontrastmedel har utvecklats på senare tid.
Den brittiska rapporten består av tre delar: en jämförelse mellan olika utredningsalternativ vid misstänkt akustikusneurinom, utredningsalternativens kostnadseffektivitet och naturalförloppet vid akustikusneurinom.
Författarna konstaterar att det finns brister i redovisningen av resultat i flera av de granskade studierna. När hjärnstamsaudiometri jämfördes med MRT varierade sensitiviteten mellan 64 och 100 procent och specificiteten mellan 62 och 88 procent. När MRT utan intravenöst kontrastmedel jämfördes med kontrastförstärkt magnetkameraundersökning var sensitiviteten mellan 96 och 98 procent och specificiteten mellan 86 och 100 procent.

Översikten visar att hjärnstamsaudiometri inte är tillräckligt känslig som första utredningsmetod vid misstänkt akustikusneurinom. Enligt rapportens hälsoekonomiska analys är MRT utan kontrastmedel kostnadseffektivt som första utredningssteg vid misstänkt tumör. Detta förutsätter dock en kombination av hög bildkvalitet och erfarenhet hos den radiolog som granskar bilderna. Vidare visar NIHR:s rapport att när en liten tumör upptäcks är det svårt att förutsäga hur den kommer att utvecklas. Det saknas tillförlitliga indikatorer för tillväxt och för bedömning om behandling kan komma att behövas.
I sin kommentar bedömer SBU att den brittiska rapporten håller hög kvalitet och instämmer i dess slutsatser. Slutsatsen om kostnadseffektivitet bedöms ha relevans för svensk sjukvård, eftersom Sverige och Storbritannien har likartade relativpriser för de grans­kade metoderna.