Gastrointestinala blödningar är en både vanlig och potentiellt allvarlig biverkning till behandling med NSAID. I Lancet presenteras en studie där man tittat på detta. Studien omfattar 4 484 individer med reumatoid artrit eller artros som behandlats vid 196 olika centra världen över. Samtliga deltagare hade bedömts löpa ökad risk för gastrointestinal blödning. Ingen av dem bar på en H pylori-infektion och ingen behandlades med ASA-preparat.

Deltagarna lottades till NSAID-behandling med diklofenak (75 mg dagligen) i kombination med pro­tonpumps­häm­ma­re (omeprazol, 20 mg per­ dag) som blödningsskydd alternativt COX-2-häm­­maren celecoxib i dosen 300 mg per dag utan protonpumpshämmare som skydd. Deltagarna följdes sedan under sex månader, en i sammanhanget gans­ka kort uppföljningstid, avseende bl a kliniskt betydelsefull blödning i ventrikel, tunntarm och tjocktarm samt an­emi, som definierats som en Hb-sänkning med minst 20 enheter.
Under perioden drabbades 81 patienter som behandlats med diklofenak i kombination med omeprazol av en gastrointestinal blödning och/eller anemi, vilket motsvarar 3,8 procent. Det ska jämföras med 20 patienter (0,9 procent) i gruppen som fick celecoxib. Det betyder således att det var 4,3 gånger vanligare med blödning/anemi i gruppen som fått diklofenak och protonpumpshämmare än i gruppen som fått COX-2-hämmare (95 procents konfidensintervall 2,6–7,0; P < 0,0001).Även när det gäller andelen deltagare som avbröt studien till följd av biverkningar noterades skillnader till fördel för celecoxib, då 6 procent av patienterna i celecoxibgruppen avbröt studien på grund av gastrointestinala biverkningar mot 8 procent i diklofenak/protonpumpshämmargruppen. Man har även tittat på kardiovaskulära biverkningar men noterade inga skillnader mellan grupperna.Författarna skriver att de anser att rönen medför att en översyn av NSAID-behandling är på sin plats. Studietiden är dock, som nämnts, relativt kort. Därtill konstaterar två forskare i en kommentar, som också den publiceras i Lancet, att det krävs ytterligare data och inte minst längre uppföljningstid innan risken för kardiovaskulära biverkningar till följd av de olika behandlingarna är utredd. Viktigt att notera i övrigt är att undersökningen finansierats av läkemedelsbolaget Pfizer, som tillverkar celecoxib.