Antalet besök på amerikanska akutmottagningar har ökat kraftigt under perioden 1997–2007. Det visar en studie som presenteras i tidskriften JAMA.
Författarna har tittat på antalet akutbesök på somatiska mottagningar, såväl offentliga som privata, för både barn och vuxna i hela landet och kommit fram till att det under 2007 gjordes 116,8 miljoner akutbesök, vilket ska jämföras med 94,9 miljoner år 1997. Visserligen har USA:s befolkning ökat under perioden, men det kan bara förklara hälften av ökningen. Om man tittar på besök per capita noteras att det skedde 390,5 besök per 1 000 invånare under 2007 jämfört med 352,8 under 1997.

Den största delen av ökningen kommer från att patienter som omfattas av Medicaid, ett offentligt sjukförsäkringsprogram för dem som inte har råd med privat sjukvårdsförsäkring, söker akuten allt oftare. Under perioden 1997–2007 ökade antalet amerikaner som omfattas av Medicaid. Dessutom visar studien att antalet akut­besök bland Medicaid-patienter ökade från 693,3 till 947,2 per 1 000 individer och år.

Om man däremot tittar på individer med privat sjukförsäkring var det inte fler sökande 2007 än 1997. Tittar man på åldersfördelningen noteras att bland individer mellan 18 och 64 år ökade antalet besök mer än i andra ålderskategorier. Samtidigt som antalet sökande har ökat har antalet akutmottagningar minskat med 5 procent under perioden. Väntetiderna har ökat: tiden tills man får träffa läkare uppgick i snitt till 33 minuter under 2007 mot 22 minuter 1997.
Men studien innehåller inte uppgifter om utvecklingen från 2007 och fram till i dag, då mycket kan ha hänt med siffrorna. Dels råder lågkonjunktur med fler arbetslösa, vilket sannolikt påverkar antalet amerikaner som inte har sjukförsäkring, dels sker en omfattande omorganisation under den nuvarande amerikanska administrationen i syfte att ge fler oförsäkrade amerikaner tillgång till sjukvård.

Akutmottagningarna tycks således spela en ökad roll som »skyddsnät« för oförsäkrade amerikaner, särskilt Medicaid-patienter, skriver författarna, som bl a efterfrågar undersökningar kring hur trycket på primärvården påverkats. De konstaterar även att man måste ha studieresultaten och de trender de visar klara för sig om man ska förändra det amerikanska sjukvårdssystemet.