Tillsats av nitrat i kosten kan lindra flera aspekter av metabola syndromet i mus, enligt en svensk studie publicerad i PNAS. Resultaten kan ytterligare förklara nyttan med grönsaker.
Oorganiskt nitrat (NO3–), som förekommer i bl a spenat och sallad, har trotts vara en inaktiv oxidationsprodukt i metabolismen av kväveoxid (NO). Dock har det nyligen visats att nitrat kan agera som substrat för bildning av NO och att tillförsel av nitrat kan sätta igång en NO-liknande aktivitet i vävnader. Eftersom defekt NO-syntes föreslagits ha en viktig roll i metabola syndromet är det angeläget att undersöka om tillförsel av nitrat kan kompensera bortfallet.

Forskargruppen utförde därför en studie på möss som saknade eNOS, en gen som kodar för bildningen av NO. Polymorfi i denna gen har kopplats till metabola syndromet hos människa, och eNOS-fattiga möss uppvisar t ex hypertoni, dyslipidemi, insulinresistens och viktökning. De eNOS-negativa möss som i studien randomiserats till nitrat i dricksvattnet (i 8–10 veckor) gick ner i vikt och fick lägre nivåer av triglycerider än obehandlade djur (P < 0,05; 26–28 djur ingick). Vidare uppvisade de nitratbehandlade mössen lägre fasteglukos och HbA1c samt nästan normal glukos­toleranskurva, vilket de obehand­lade mössen inte gjorde (P < 0,05). Nitratbehandlade råttor uppvisade sänkt arteriellt blodtryck.Sammantaget visas att nitrattillskott delvis kan kompensera för några viktiga metabola konsekvenser av eNOS-brist i mus. Studien kan förklara varför epidemiologiska data tyder på att gröna bladgrönsaker är särskilt skyddande mot hjärt–kärlsjukdom och typ 2-diabetes. Eftersom dosen av nitrat valdes för att vara representativ för ett normalt dagligt kostintag kan resultaten öppna för möjligheter till nya behandlingsstrategier även hos människa.