En ny typ av cancervaccin kan minska tumörtillväxten hos möss med 70 procent. Studien har publicerats i FASEB Journal. Vaccinet riktar sig inte mot själva cancercellerna utan mot andra celltyper i tumören som cancercellerna är beroende av, nämligen blodkärl.

Fördelen med att inte rikta vaccinet mot cancercellerna är att dessa utvecklat knep för att gömma sig för immunsystemet. Man har funnit ett litet antal molekyler som uttrycks specifikt på eller i närheten av tumörers blodkärl och inte i andra delar av kroppen. Dessa s k tumörkärlsmarkörer lämpar sig därför väl som måltavlor för denna typ av behandling. Tanken med vaccinet är att det framför allt ska användas som en terapi när någon diagnostiserats med cancer, s k terapeutisk vaccination.
En av dessa tumörkärlsmarkörer är extradomän-B (ED-B), en splitsvariant av fibronektin. Genom en effektiv immuniseringsstrategi kunde självtoleransen mot ED-B brytas hos 19 av 20 vaccinerade möss, något som tidigare betraktats som mycket svårt. Hos dessa 19 möss som bildade antikroppar mot ED-B noterades en kraftig tillväxthämning av injicerade cancerceller jämfört med hos en kontrollgrupp. Olika vävnadsanalyser visade nedsatt kärlfunktion i tumörer hos möss med antikroppar mot ED-B.

Ett flertal nya behandlingsstrategier för cancer, och andra sjukdomar, baserar sig på användning av monoklonala antikroppar. Utvecklingen av dessa är naturligtvis positiv. Nackdelen är dock en oftast hög kostnad. Med den strategi vi nu presenterar kan vi i stället få kroppen att själv producera de terapeutiska antikropparna, vilket kan ske till en bråkdel av kostnaden för upprepad behandling med renade, monoklonala antikroppar.
I samarbete med forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet kommer vi nu att gå vidare genom att testa vaccinets effekt på hundar med cancer. Hundar drabbas i hög grad av samma sjukdomar som människor. Ett positivt resultat hos hundar ökar chansen att behandlingen också fungerar på människor.