En amerikansk studie som presenteras i JAMA visar att särskilt sträng blodtryckskontroll med ett systoliskt målblodtryck under 130 mm Hg inte gav något ytterligare skydd mot kardiovaskulära händelser hos diabetiker med kranskärlssjukdom.

Forskarna har tittat på 6 400 diabetiker med kardiovaskulär sjukdom, samtliga över 50 års ålder. Deltagarna har följts under i genomsnitt 2,6 år. De har behandlats för hypertoni enligt sedvanlig praxis med betablockerare alternativt kalciumantagonist och eventuellt med tillägg av diuretika alternativt ACE-hämmare.
Man har sedan tittat på om en sträng (»tight«) blodtryckskontroll, definierad som systoliskt tryck på <130 mm Hg och samtidigt ett dia­stoliskt tryck på <85 mm Hg, gav ytterligare skydd mot kardiovaskulära händelser jämfört med ett systoliskt tryck mellan 130 och <140 mm Hg (benämnt normal blodtryckskontroll). Primära effektmått var hjärtinfarkt, stroke och död oavsett orsak. Det visade sig att bland de patienter där man lyckades hålla blodtrycket under 130 mm Hg drabbades 12,7 procent av infarkt eller stroke eller avled av annan orsak under uppföljningsperioden. Det ska jämföras med 12,6 procent i gruppen med ett systoliskt tryck mellan 130 och <140 mm Hg. Om man däremot tittade på gruppen vars blodtryck var ≥140 mm Hg, definierat som »okontrollerat« i studien, drabbades 19,8 procent av stroke, hjärtinfarkt eller död. Inte heller när man tittade specifikt på mortalitet oavsett orsak noterades någon fördel av sträng blodtryckskontroll, då 11,0 procent av deltagarna med sträng blodtryckskontroll avled, vilket ska jämföras med 10,2 procent bland deltagarna med normal kontroll. Författarna konstaterar således att särskilt hård blodtryckskontroll hos diabetiker med kardiovaskulär sjukdom inte gav något ytterligare skydd mot kardiovaskulära händelser.