Orsakerna till ADHD är som bekant ett aktuellt forskningsfält. Att det finns en genetisk komponent i störningen är ingen nyhet. Nu presenteras en studie i Lancet där författarna tittat på genetiken bakom ADHD.

Studien bygger på ett material från Storbritannien med 366 barn mellan 5 och 17 år med ADHD samt 1 047 friska kontroller. Inget av barnen med ADHD var diagnostiserade med autism eller schizofreni. Forskarna har letat efter s k copy number variants (CNV), vilket innebär att sekvenser i arvsmassan finns i för många eller för få kopior eller saknas helt. Man har fokuserat på stora CNV, vilket innebär att de är större än 500 000 baspar.
Det visade sig att CNV, i antal räknat, var generellt nästan dubbelt så vanligt bland barn med ADHD som bland kontrollerna. Tittar man specifikt på barn med ADHD och nedsatt intellektuell förmåga var CNV drygt fem gånger vanligare än bland kontrollerna.

Intressant i sammanhanget är att många av de CNV man hittat finns på kromosom 16 inom områden i genomet som rymmer gener som kopplats till både autism och schizofreni och som även visats vara centrala för hjärnans utveckling. Än återstår dock att visa genom vilka biologiska mekanismer de noterade strukturella avvikelserna i genomet påverkar risken för ADHD.
Författarna skriver att de hoppas att studien ska bidra till en förändrad syn på ADHD, där dess biologiska orsaker hamnar i fokus, och att tillståndet inte ska avfärdas som en »social konstruktion«, orsakad av faktorer som t ex dåligt föräldraskap eller dålig kost, vilket har förts fram i den offentliga debatten.