Hälsokonsekvenserna av våra kostvanor har debatterats på senare år. Debatten har bl a handlat om varifrån vi bör hämta huvuddelen av vår energi. Livsmedelsverket har länge förespråkat en kost där majoriteten av energin kommer från kolhydrater. Som kontrast har andra propagerat för en kost som är fattig på kolhydrater men rik på fett och protein. Förespråkare för lågkolhydratkost hävdar att kolhydratrika livsmedel är skadliga bl a genom att de ökar risken för övervikt och diabetes.
Några välgjorda studier på senare år har visat att en kolhydratfattig kost kan vara effektiv för viktnedgång på kort sikt, men hälsokonsekvenser på längre sikt är fortfarande oklara. För att belysa detta behövs tillgång till studiematerial med lång uppföljning.

ULSAM-studien (Uppsala longitudinal study of adult men) startades i början av 1970-talet, då samtliga 50-åriga män bosatta i Uppsalaregionen inbjöds, för att sedan följas upp under årens lopp. Deltagarfrekvensen har varierat mellan 73 och 87 procent. I början av 1990-talet, när männen var 70 år, kartlades kostvanorna med hjälp av sjudagars kostregistrering. Med den informationen sammanställdes följsamheten till olika kostmönster – en medelhavslik kost, en kost som följer WHO:s riktlinjer och en kolhydratrestriktiv kost – och sambanden mellan kostmönster och dödlighet kunde studeras. Uppgifter om dödlighet insamlades från officiella register.

De män som konsumerade minst kolhydrater (i genomsnitt 43 energiprocent) och mest fett och protein vid 70 års ålder hade sämre prognos under den kommande tioårsperioden än de som konsumerade mest kolhydrater (i genomsnitt 54 energiprocent). Risken att dö under tioårsperioden var ungefär dubbelt så hög och risken att dö på grund av hjärtsjukdom var ungefär fyrdubblad.
Samtidigt fann vi att ett medelhavslikt kostmönster, dvs mycket fisk, frukt och grönsaker, lite kött- och mjölkprodukter samt ett måttligt men regelbundet intag av alkohol var starkt skyddande. Männen som åt mest medelhavslikt uppvisade en 75-procent lägre risk att dö under perioden, och risken att dö i hjärtsjukdom var ännu lägre.

Dessa fynd går i linje med Livsmedelsverkets kostrekommendationer, som i stort är desamma som de som ges av WHO och av olika kardiologföreningar. Samtidigt går fynden stick i stäv med den lågkolhydratkost som fått ett relativt stort genomslag hos allmänheten. Männen i studien följde inte en strikt lågkolhydratkost, och vi kan inte uttala oss om följderna av en extrem sådan kost. Men resultaten i den aktuella studien bör leda till försiktighet inför denna typ av kostråd.