Värdet på PSA (prostataspecifikt antigen) vid 60 års ålder kan förutsäga en mans livstidsrisk för död i prostatacancer. Det fyndet publicerar en svensk-amerikansk forskargrupp i BMJ.
Fördelar och nackdelar med allmän prostatacancerscreening med PSA-test debatteras intensivt. En av nackdelarna är att sådan screening kan leda till betydande överdiagnostik, och riktad scree­ning mot utvalda riskgrupper kan vara ett alternativ. Forskargruppen undersökte därför kopplingen mellan PSA-värde vid 60 års ålder och risken för metastaserad sjukdom eller död fram till 85 års ålder.

1 167 män, samtliga 60 år gamla, lämnade år 1981 blodprov i en studie som ursprungligen avsåg hjärt–kärlsjukdom. I denna kohort identifierade man samtliga fall av prostatacancer till och med år 2006 med hjälp av Cancerregistret. Sedan utfördes en s k inbyggd fall–kontrollstudie, där tre kontroller matcha­des till varje identifierat fall, och PSA mättes i blodproven som arkiverats.

Under studietiden inträffade 43 fall av metastaserad prostatacancer och 35 dödsfall på grund av sjukdomen. 90 procent av dödsfallen (95 procents konfidensintervall, KI, 78–100 procent) inträffade i den grupp av män som hade mer än 2 ng/ml i PSA-värde vid 60 års ålder (högs­ta kvartilen). Vice versa hade män med koncentrationer kring eller under medianen (1 ng/ml) endast låg risk att utveckla kliniskt relevant prostatacancer (0,5 procents risk för meta­staser vid 85 års ålder och 0,2 procents risk för död i sjukdomen).

Forskargruppen anser att regelbunden screening borde erbjudas till främst män med PSA över medianvärdet vid 60 års ålder. En sådan strategi skulle kunna leda till högre acceptans för och följsamhet till screening bland män i högriskgruppen, menar författarna, men konstaterar att resultaten behöver valideras i andra populationer.